Krisberedskap för en varm sommar

Skriftlig fråga 2022/23:720 av Katarina Luhr (MP)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2023-05-26
Överlämnad
2023-05-29
Anmäld
2023-05-30
Svarsdatum
2023-06-07
Sista svarsdatum
2023-06-07
Besvarad
2023-06-07

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Carl-Oskar Bohlin (M)

 

Just nu flaggar meteorologer för att vi kan stå inför ännu en rekordvarm sommar i Sverige. Detta kräver planering, då en riktigt varm och torr sommar kan medföra ett stort antal negativa effekter för många medborgare. Förutom att värmeböljor kan orsaka allvarliga hälsoeffekter hos våra sköra grupper som sjuka, äldre eller små barn, där åtgärder för att ge möjlighet till svalka och tillgång till vätska kommer att behövas, finns det fler händelser som kommer att behöva beredskap. Under den rekordvarma sommaren 2018 behövdes till exempel hjälp från andra länder med flygplan som kunde vattenbomba de då härjande svenska skogsbränderna. Tillgång till dricksvatten och hantering av uttorkade odlingar är andra områden som kan behöva hanteras vid långvarig värme och torka, vilket annars kommer drabba många av oss, inte minst jordbrukare.

Sommartemperaturer har mätts i Sverige under flera hundra år, och de senaste sju åren har varit de varmaste någonsin. De ökande temperaturerna kommer att fortsätta med ökande klimatutsläpp. Oavsett om det blir denna eller nästa sommar som blir rekordvarm är det tydligt att vår beredskap mot klimatförändringarnas effekter behöver öka. 

Inför årets sommar vill jag därför fråga statsrådet Carl-Oskar Bohlin: 

 

Finns det någon krisplanering för en riktigt varm sommarperiod, och hur ser den i så fall ut?

Svar på skriftlig fråga 2022/23:720 besvarad av Statsrådet Carl-Oskar Bohlin (M)

Fö2023/01095 Försvarsdepartementet Minister för civilt försvar Till riksdagen

Svar på fråga 2022/23:720 av Katarina Luhr (MP)
Krisberedskap för en varm sommar

Katarina Luhr har frågat mig om det finns någon krisplanering för en riktigt varm sommarperiod, och hur den i så fall ser ut?

Risken för värmeböljor med vattenbrist och torka som konsekvens har återkommande uppmärksammats de senaste åren. Ansvaret för dessa frågor är fördelat på flera statsråd.

I socialtjänstens och den kommunala hälso- och sjukvårdens krisberedskap ingår att förebygga, motstå och hantera krissituationer. Socialstyrelsen visar i öppna jämförelser att allt fler kommuner har en beredskapsplan för höga temperaturer i särskilda boendeformer.

Jord- och skogsbruket är några av de näringsgrenar som påverkas allra mest av vattenbrist och torka, med stora konsekvenser för berörda företag och för samhället i stort.

Den torra sommaren 2018 brann mer skog än någonsin under modern tid.

Det är kommunerna som enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) ansvarar för olycksförebyggande verksamhet och räddningstjänst inom respektive kommun.

Ingen kommunal räddningstjänst kan dock ensam hantera mycket omfattande räddningsinsatser. Sedan 2018 har kommunerna ökat sin samverkan med varandra och även vidtagit andra åtgärder för att övergripande leda och genomföra omfattande räddningsinsatser vid exempelvis skogsbränder. Åtgärderna har bland annat varit en följd av lagändringar som trädde i kraft den 1 januari 2021 (prop. 2019/20:176). Lagändringarna syftade till att skapa en effektivare kommunal räddningstjänst.

Därutöver har MSB sedan 2018 tillförts medel, vilket har förbättrat den nationella beredskapen att hantera omfattande räddningsinsatser. Genom tillskotten har MSB på olika sätt kunnat stödja kommunerna, bland annat genom att bistå med förstärkningsresurser i form av materiel för skogsbrandsläckning samt helikoptrar och skopande flygplan för brandsläckning.

Regeringen följer löpande prognoser och hur situationen utvecklas både hos berörda myndigheter och näringen. Regeringskansliet får exempelvis regelbundet in prognoser för tillgången på vatten via Livsmedelsverkets kansli för nationell samordning av dricksvatten. Även jordbrukets vattenbehov omfattas av dessa rapporter. För jordbrukssektorn sker också avstämning löpande mellan Regeringskansliet, berörda myndigheter och jordbruksnäringen om aktuell situation i hela landet för att tillse att det finns beredskap för extremt väder och för att diskutera behov av åtgärder.

MSB har veckovisa samverkanskonferenser på nationell nivå med beredskapsmyndigheter och länsstyrelser för att samordna åtgärder och lägesbilder för samhällsstörningar och kriser. Dessa lägesbilder kommer även till Regeringskansliet, och regeringen följer utvecklingen noga.

Stockholm den 7 juni 2023

Carl-Oskar Bohlin

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.