Kris i socialtjänsten

Skriftlig fråga 2015/16:561 av Cecilia Widegren (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2015-12-28
Överlämnad
2015-12-29
Sista svarsdatum
2016-01-12
Anmäld
2016-01-12
Svarsdatum
2016-01-14
Besvarad
2016-01-14

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Åsa Regnér (S)

 

Flyktingkrisens inverkan på socialtjänsten, vården och tandvården är redan påtaglig. Det tryck och den press som nu delar av socialtjänstens och vårdens personal är utsatt för är inte hållbar. Det ska vara ordning och reda i välfärden. Svensk vård- och socialomsorgspersonal är eftertraktad och ansedd som duktig på organisation och att göra prioriteringar. Vi ska alltid ha fokus på kvalitet inom vården och socialtjänsten.

Sverige befinner sig emellertid nu i en allvarlig situation. Läget är akut och extraordinärt. Detta gäller givetvis för alla som flyr från till exempel Syrien, men även situationen med att ta emot många flyktingar under mycket kort tid är extraordinär.

Migrationsverkets senaste prognos talar sitt tydliga språk. För år 2015 beräknas 140 000 till 190 000 asylsökande. Lägg därtill – eftersom Sverige för närvarande inte har kontroll över sina gränser – ett betydande okänt antal människor som tagit sig in i landet illegalt utan att ha sökt asyl.

Tidningen Dagens Samhälle rapporterar att krisen i socialtjänsten är så pass allvarlig att 27 kommuner anmält sin verksamhet till Inspektionen för vård och omsorg, Ivo. Ivo har varnat för allvarliga missförhållanden, då mottagandet av ensamkommande barn inte är rättssäkert.

Socialförvaltningen i Helsingborg har anmält sig själv och skrivit att kommunen inte är rustad för att ta emot 25-30 ensamkommande barn och unga varje vecka. Socialtjänsten i Helsingborg skriver att verksamheten är kritiskt påverkad och att mottagandet av ensamkommande och den övriga verksamheten befinner sig i ett ytterst pressat läge.

Även Huddinge kommun har anmält sig själv till Ivo. I mitten av november, när kommunen anmälde sig själv till Ivo, hade 85 ensamkommande ungdomar och barn kommit till kommunen på sex veckor. I år har kommunen tagit emot ca 220 ensamkommande minderåriga. Det är mer än fem gånger så många som kommunen i avtal förbundit sig att ta emot. Flera av de barn som kommit till Huddinge har placerats i andra kommuner såsom Sundsvall och Härnösand.

Nyligen kände sig även Malmö stad tvungen att lex Sarah-anmäla sig. 

Sveriges kommuner och landsting, SKL, har i ett akut 47-punktsprogram krävt flera förändringar för att lätta på trycket på landets socialtjänst. SKL har bland annat föreslagit en förenklad handläggning vid placering av barn i familjehem, lättnader av kraven på utbildning av nya familjehem och undantag från den bortre tidsgränsen vid utredningar.

Krisen i socialtjänsten är en påtaglig verklighet här och nu. 240 kommuner uppger att deras socialtjänst är hårt pressad av flyktingtrycket enligt uppgifter i Dagens Samhälle. Runt om i landet finns det en allvarlig brist på socialsekreterare. Ensamkommande ungdomars behovs utreds inte ordentligt om ens alls.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har konstaterat i en enkät att socialtjänsten i nästan hälften av landets kommuner är allvarligt påverkad eller kritiskt påverkad. Därtill är det brist på personal och kommuner tvingas göra omprioriteringar medan andra ärenden trängs undan. Behovet av nya boendeplatser är stort. Samtidigt är det svårt att hitta platser för barn och unga som inte är asylsökande och det är svårt att utreda familjehemmen. Socialstyrelsens krav finns det inte tid eller möjlighet att leva upp till på grund av det rådande trycket. Situationen är akut.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Åsa Regnér:

 

När avser regeringen och ansvarigt statsråd att vidta angelägna åtgärder med anledning av den växande kris som många kommuner upplever i sin socialtjänst och vilket nationellt stöd kommer regeringen att bidra med?

Svar på skriftlig fråga 2015/16:561 besvarad av Statsrådet Åsa Regnér (S)

Dnr S2015/08379/FST

Socialdepartementet

Barn-, äldre- och jämställdhetsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2015/16:561 av Cecilia Widegren (M) Kris i socialtjänsten

Cecilia Widegren har frågat mig när regeringen och jag som ansvarigt statsråd avser att vidta angelägna åtgärder med anledning av den växande kris som många kommuner upplever i sin socialtjänst och vilket nationellt stöd regeringen kommer att bidra med. Frågan är ställd mot bakgrund av att det på olika sätt uppmärksammas att socialtjänsten och framförallt den sociala barn- och ungdomsvården i många kommuner är starkt påverkad utifrån det stora antalet ensamkommande barn som anlänt till Sverige och tas om hand av socialtjänsten.

Som jag tidigare har påvisat i frågesvar till bl.a. Cecilia Widegren har regeringen vidtagit ett antal åtgärder för att stödja kommunerna med anledning av flyktingsituationen, bl.a. i mottagandet av ensamkommande barn. Exempel på detta är den nya placeringsformen stödboende som infördes från 1 januari 2016, en satsning på bemanning och kompetens inom den sociala barn- och ungdomsvården med 250 miljoner per år under 2016–2019 efter överenskommelse med Vänsterpartiet, höjda ersättningar till kommunerna för mottagande av nyanlända från 1 januari 2016 samt 9,8 miljarder extra till kommuner och landsting för att hantera den rådande flyktingsituationen.

Regeringen ser också över om det finns regeländringar som är lämpliga att vidta, bl.a. med utgångspunkt från den lista med önskade regelförenklingar som inkommit från Sveriges Kommuner och Landsting där några av förslagen berör socialtjänstens område. Regeringen har vidtagit åtgärder för att skapa återhämtning i mottagandet och vi ser att antalet personer som söker asyl har minskat. Den sista veckan under 2015 var antalet ensamkommande barn som sökte asyl 369 att jämföra med siffror på mellan 1500–3000 per vecka under hösten 2015.

För att uppnå en jämnare fördelning mellan kommunerna i mottagandet är det angeläget att kommunerna delar på ansvaret. De nya förutsättningarna för den sociala barn- och ungdomsvården ställer också nya krav på verksamheten. Exempel på sätt att organisera arbetet i kommunerna kan vara att skapa särskilda enheter för mottagandet av ensamkommande barn för att stärka mottagandet och för att kunna stärka arbetet med ensamkommande barn utan att det påverkar övrig verksamhet och för att på ett bättre sätt upprätthålla kvalitet och kompetens.

En annan åtgärd i kommunerna kan vara att socialsekreterarna utför myndighetsutövande arbetsuppgifter så som utredning och uppföljning och att annan personal gör sådant som att söka placeringsplatser, hämta upp barn i andra kommuner m.m. Detta stödjs även genom den kunskap den nationella samordnaren för den sociala barn- och ungdomsvården inhämtar genom sina kommunbesök där vissa kommuner framgångsrikt arbetar på dessa sätt.

Stockholm den 13 januari 2016

Åsa Regnér

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.