Kriminalvårdens farmakologiska behandlingsmetod för dömda pedofiler
Skriftlig fråga 2020/21:3536 av Marléne Lund Kopparklint (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-08-26
- Överlämnad
- 2021-08-30
- Anmäld
- 2021-09-02
- Svarsdatum
- 2021-09-10
- Besvarad
- 2021-09-10
- Sista svarsdatum
- 2021-09-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Personer som har blivit utsatta för flera traumatiska upplevelser i barndomen löper tolv gånger större risk att begå självmord än övriga. Sexuella övergrepp är en traumatisk upplevelse, och 20 procent av alla barn i Sverige blir utsatta för sexuella övergrepp. Det motsvarar ungefär 452 000 barn.
Vi får inte ha lite halvt osäkra åtgärder som vi tror har effekt och som vi tror används för att motverka att dömda pedofiler begår fler brott. Ett tydligt exempel på detta är den frivilliga farmakologiska behandlingen inom kriminalvården, eller kemisk kastrering som det också ofta kallas. Här finns pågående forskning i Sverige, och enligt läkarna/forskarna visar den goda resultat. Eller?
Enligt riksdagens utredningstjänst har endast 40–50 personer gått i sådan behandling sedan 2018. Utredningstjänsten kunde inte få fram om det finns vetenskapliga studier som visar att behandlingen har god effekt. Man kunde heller inte följa upp hur många som har fullföljt behandlingen eftersom kriminalvården inte följer upp detta. Av uppgifterna framgår heller inte hur många av de klienter som deltar i behandlingen som har dömts för sexualbrott mot barn.
Vi måste ha ordning och reda i de metoder som vi lutar oss mot och som vi tror har effekt. Detta måste regeringen ha koll på. Samhällets skyddsnät har brustit under alltför många år. Det ska vara viktigare att skydda våra barn än att undvika att trampa en potentiell förövare på tårna. Barns rätt att inte utsättas för risker ska sättas i främsta rummet.
När det gäller farmakologisk behandling för personer som har begått sexualbrott ska det utredas om det har god effekt. Det ska också följas upp hur många som fullföljer behandlingen. Den forskning som vi ska lutas oss mot måste också säkerställas och inte baseras på uppgifter som lämnas på frivillig basis där dömda pedofiler ska svara på frågor som rör deras sexualitet och sexuella drift. Hur kontrollerar man att dessa uppgifter stämmer?
Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Vilka åtgärder ämnar ministern vidta så att det kontrolleras hur många dömda sexualbrottslingar som ingår i farmakologisk behandling och fullföljer densamma?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:3536 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Svar på frågorna 2020/21:3523 av Marléne Lund Kopparklint (M)
Effekten av farmakologisk behandling av sexualförbrytare och 2020/21:3536 Kriminalvårdens farmakologiska behandlingsmetod för dömda pedofiler
Marléne Lund Kopparklint har frågat mig hur jag ämnar säkerställa att de metoder och behandlingar som Kriminalvården använder sig av har evidensbaserad effekt. Marléne Lund Kopparklint har vidare frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidta så att det kontrolleras hur många dömda sexualbrottslingar som ingår i farmakologisk behandling och fullföljer densamma.
Regeringen ser mycket allvarligt på sexualbrott, särskilt sexualbrott mot barn.
Regeringen har därför reformerat den svenska sexualbrottslagstiftningen och Sverige har nu den strängaste lagstiftningen vi någonsin haft avseende sexualbrott. Regeringen fortsätter nu att se över lagstiftningen. I uppdraget till 2020 års sexualbrottsutredning ingick bland annat att se över straffskalorna för sexualbrotten.
För att uppnå en förändring av beteendet hos personer som gör sig skyldiga till sexuella övergrepp så att de inte återfaller i brott krävs behandling. Inom Kriminalvården finns strukturerade behandlingsprogram som är utformade speciellt för denna kategori av dömda. Kriminalvårdens behandlingsprogram är ackrediterade, vilket innebär att de har genomgått en vetenskaplig prövning och det finns bevis på att programmet minskar risken för återfall. Kriminalvården följer forskningsläget kontinuerligt och arbetar för att fortsatt utveckla behandlingsmetoderna för sexualbrottsdömda.
Tiden i anstalt är inriktad på att förhindra att den intagne återfaller i brott efter verkställigheten. Det behandlingsarbete som bedrivs inom Kriminalvården är viktigt – inte minst det arbete som är särskilt riktat mot personer som döms för sexualbrott. Av de sexualbrottsdömda som frigavs 2013 återföll fyra procent i ett nytt sexualbrott inom tre år enligt Brottförebygganderådets officiella statistik. Sexualbrotten uppvisar en förhållandevis låg återfallsandel i jämförelse med andra brott, men återfallen i brott måste minska ytterligare.
Den som dömts för brott och som är intagen i fängelse får enligt 3 kap. 2 § tredje stycket fängelselagen inte åläggas att underkasta sig medicinsk behandling. Detta krav på frivillighet hindrar dock inte att Kriminalvården arbetar aktivt med att motivera intagna att delta i behandling av medicinsk karaktär.
Den 1 maj 2021 trädde lagändringar i kraft som innebär att den villkorliga frigivningen ska kunna skjutas upp i större utsträckning än tidigare för den som under anstaltstiden inte deltar i eller missköter återfallsförebyggande åtgärder, eller andra åtgärder som kan hjälpa den dömde att anpassa sig i samhället. Vidare infördes utökade möjligheter att skjuta upp den villkorliga frigivningen även vid annan misskötsamhet under verkställighetstiden. Den som inte deltar i sådana åtgärder som Kriminalvården anser är nödvändiga för exempelvis personer dömda för sexualbrott kan därmed få avtjäna en längre tid av sitt straff på anstalt. Riksdagen delade regeringens bedömning om att denna lagändring inte skulle åsidosätta principen att medicinsk behandling i fängelse ska vara frivillig. Att en intagen avböjer medicinsk behandling som kräver samtycke ska alltså inte utgöra en grund för att skjuta upp den villkorliga frigivningen.
Avslutningsvis vill jag understryka att regeringen följer noga Kriminalvårdens insatser för att minska risken för återfall i brott. Arbetet för att bekämpa och förhindra sexualbrott, inte minst mot barn, är och kommer fortsatt vara högt prioriterat för regeringen.
Stockholm den 8 september 2021
Morgan Johansson
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.