kriminalvården
Skriftlig fråga 1999/2000:173 av Johnsson, Jeppe (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-11-08
- Anmäld
- 1999-11-16
- Besvarad
- 1999-11-19
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:173
av Jeppe Johnsson (m) till justitieminister Laila Freivalds om kriminalvårdenPå många anstalter, i häkten och inom frivården är arbetssituationen i dag mycket besvärlig. Arbetssituationen är mycket pressad. Kriminalvårdens personal har hittills lojalt accepterat kraven på besparingar. Det allt svårare arbetet inom kriminalvården har i många fall lett till frustration, uppgivenhet och utbrändhet. Detta finns väl beskrivet i kriminalvårdens budgetunderlag.
Ett exempel: Kriminalvårdsmyndigheten i Karlskrona måste spara ytterligare 2,7 miljoner kronor på tre år. Detta innebär att nio till tio tjänster av i dag 104 ska tas bort.
På Kriminalvårdsanstalten i Karlskrona resulterar detta i att tre tjänster måste tas bort. För att klara detta, utan att ändra på anstaltens säkerhet, tvingas man stänga motivationsavdelningen. I dag får tio interner med drogproblem behandling på motivationsavdelningen.
Meningsfull kriminalvård förutsätter tillräckliga resurser. Sparkraven på kriminalvården går inte att förena med ambitionerna att erbjuda de intagna rehabilitering för sitt missbruk och/eller påverkan så att de inte återfaller i brott.
"Åtgärder som bidrar till att den dömde inte återfaller i brott skall ha fortsatt hög prioritet." och "Arbetet med att bekämpa narkotikamissbruket skall bedrivas med ökad intensitet." Citaten är hämtade från regeringens budgetproposition för år 2000, avsnittet Kriminalvården under rubriken Prioriteringar.
Vilka åtgärder ämnar statsrådet vidta så att kriminalvården ska kunna fortsätta med brotts- och missbruksrelaterade preventiva program?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:173 besvarad av justitieminister Laila Freivalds
Svar på fråga 1999/2000:173 om kriminalvården
Justitieminister Laila Freivalds
Jeppe Johnsson har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidta för att kriminalvården ska kunna fortsätta med brotts- och missbruksrelaterade preventiva program.
Programverksamheten inom kriminalvården är angelägen. Verksamheten ska vara utformad så att den svarar mot de intagnas behov. Den ska förbereda och underlätta deras frigivning och på så sätt också bidra till att motverka återfall i brott. Regeringen har i budgetpropositionen (prop. 1999/2000:1) framhållit att den fortsatta utvecklingen av programverksamheten bör inriktas på att utveckla kvaliteten i verksamheten. Kvalitetssäkring och utvärdering är därför viktiga instrument för att säkerställa att programverksamheten bidrar till att ge den intagne goda förutsättningar för att anpassa sig till ett liv i frihet.
De neddragningar av anslaget till kriminalvården som genomfördes under åren 1997@1999 skedde bl.a. mot bakgrund av att antalet intagna i anstalt minskade från ca 5 000 till ca 4 000 personer mellan åren 1995 och 1997. Av den information som finns tillgänglig framgår att bemanningen i förhållande till antalet intagna inte minskat för kriminalvården som helhet. Enligt Justitiedepartementets bedömning finns det mot bakgrund av detta förutsättningar att bedriva en verksamhet av god kvalitet.
I kriminalvårdsorganisationen har det sedan länge pågått ett omfattande förändringsarbete som bl.a. inneburit att verksamheten organiserats om, att anstalter lagts ned m.m. Jag är medveten om att förändringsarbete så gott som alltid medför övergångsvisa påfrestningar för personalen. Naturligtvis kommer jag även i fortsättningen att noga följa utvecklingen av kriminalvårdens verksamhet.
Avslutningsvis kan jag tillägga att frågan om de brotts- och missbruksrelaterade preventiva programmens kvalitet uppmärksammas i det nu pågående arbetet med regleringsbrev för kriminalvården för år 2000. Bl.a. övervägs vilken typ av mål som under kommande budgetår bör sättas upp för kriminalvårdens vidare arbete med att utveckla dessa program.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.