kriminalvården
Skriftlig fråga 1997/98:344 av Johnsson, Jeppe (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-01-22
- Anmäld
- 1998-01-26
- Besvarad
- 1998-01-28
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Vid vistelse på kriminalvårdsanstalt erhåller den intagne fri mat och uppehälle, tandvård och sjukvård, samt dessutom flitpengar. En del av de intagna har dessutom pension. I flertalet av dessa fall rör det sig om förtids- eller sjukpension. Under anstaltsvistelsen får de intagna sina pensioner insatta på ett konto och kan efter avtjänat straff lyfta den pension som utbetalats under anstaltsvistelsen. En del interner kan på detta sätt spara ihop en ansenlig summa under sin anstaltsvistelse. En intern som har ett arbete förlorar sin arbetsinkomst under anstaltsvistelsen.
När någon, med eller utan pension, blir inlagd på sjukhus görs ett icke oväsentligt avdrag för mat m.m.
Många som tas in på kriminalvårdsanstalt har stora skadeståndskrav som uppkommit i samband med brott de begått. Det borde vara ett utmärkt tillfälle för samhället att under anstaltsvistelsen ta in skadeståndskrav. Det borde inte vålla några som helst problem eftersom mat, husrum m.m. tillhandahålles av samhället under anstaltsvistelsen. Personen i fråga torde inte ha några som helst behov för sitt uppehälle utan får sin pension insatt på ett konto och kan sedan spendera pengarna efter anstaltsvistelsens slut.
Vilka åtgärder avser justitieministern vidtaga så att personer som sitter på anstalt och samtidigt uppbär pension får betala av på sina eventuella skadeståndskrav under anstaltstiden?
Svar på skriftlig fråga 1997/98:344 besvarad av , ()
- Justitieminister Laila Freivalds
Jeppe Johnsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta så att personer som sitter på anstalt och samtidigt uppbär pension får betala av på eventuella skadeståndskrav under anstaltstiden.
Jag vill först peka på att lagen (1962:381) om allmän försäkring innehåller bestämmelser om avdrag på folkpension som tillämpas på bl.a. häktade och intagna i kriminalvårdsanstalt, se 10 kap. 2 §. Av kungörelsen (1971:831) om pensionsbelopp framgår att den pensionsberättigade av sin folkpension får behålla ett belopp motsvarande högst 30 % av folkpensionen och pensionstillskottet för en ogift ålderspensionär, dvs. för närvarande drygt 1 300 kr per månad.
Arbetsersättning som innestår hos en kriminalvårdsmyndighet för en intagens räkning får inte utmätas enligt 45 § lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt. Däremot finns det inte något förbud mot utmätning av andra medel. Det finns alltså inte något hinder mot att genom utmätning av pension reglera den intagnes skulder. När frågan om utmätning är aktuell hos kronofogdemyndigheten får myndigheten i enlighet med bestämmelser i utsökningsbalken ta ställning till om det i det enskilda fallet finns ett utrymme för utmätning.
Mot bakgrund av det sagda finns det inte anledning för mig att vidta någon åtgärd. Jag vill dock framhålla att det är en viktig uppgift för kriminalvården att som ett led i behandlingen av intagna tillsammans med dem gå igenom deras ekonomiska situation i syfte att bl.a. förbättra den intagnes möjlighet att betala skulder. Kriminalvårdsstyrelsen framhåller också i sina allmänna råd till kriminalvårdsmyndigheterna om behandlingsplanering (ARK 1987:6) att det i planeringen bör ingå en kartläggning av den ekonomiska situationen. En genomgång av ekonomin kan innebära t.ex. att en intagen efter överenskommelse med kronofogdemyndigheten upprättar en avbetalningsplan för sina skulder. En väl genomförd planering av ekonomin ökar naturligtvis förutsättningarna för ett laglydigt liv efter frigivningen.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.