kriminalisering av rymningar
Skriftlig fråga 2003/04:1410 av Strandberg, Torkild (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2004-07-06
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2004-08-12
- Anmäld
- 2004-09-14
- Svar anmält
- 2004-09-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 6 juli
Fråga 2003/04:1410
av Torkild Strandberg (fp) till justitieminister Thomas Bodström om kriminalisering av rymningarUnder den senaste tiden har en rad rymningar skett från svenska anstalter. I slutet av juni avvek en intagen från en permission från Täbyanstalten, i början av juli har två intagna avvikit från fängelset i Karlskoga, en från Väanstalten och en från ett sjukhusbesök vid Norrtäljeanstalten. Detta väcker en rad frågor om situationen inom kriminalvården.
Under en följd av år under 1990@talet har antalet rymningar minskat. Sedan år 2000 har trenden vänt och antalet rymningar ökar åter. Från rekordlåga 145 rymningar år 2001 rymde förra året 278 personer. I år har hittills över 100 personer lämnat landets anstalter. Flertalet som avviker kommer tillbaka frivilligt. Många grips av polis i färd med att begå nya brott. Ett fåtal återfinns aldrig.
I Danmark har man nyligen kriminaliserat flykt. Att flykt inte är kriminaliserat i Sverige sänder ut helt felaktiga signaler till kriminella. Det måste vara tydligt att en medveten och överlagd avvikelse från ett fängelsestraff får negativa konsekvenser.
Jag vill därför fråga justitieministern om han avser att vidta åtgärder för att kriminalisera medvetna och överlagda avvikelser från fängelsestraff.
Svar på skriftlig fråga 2003/04:1410 besvarad av Thomas Bodström
Svar på fråga 2003/04:1410 om kriminalisering av rymningar
Justitieminister Thomas Bodström
Torkild Strandberg har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att kriminalisera medvetna och överlagda avvikelser från fängelsestraff.
Jag delar Torkild Strandbergs uppfattning att en avvikelse från ett fängelsestraff ska medföra negativa konsekvenser. En sådan negativ konsekvens är att kriminalvården, inom ramen för de disciplinära åtgärder som man förfogar över, kan senarelägga den villkorliga frigivningen. En rymning medför också att den intagnes möjligheter till permissioner minskar och att den intagne ofta förflyttas till en anstalt med högre säkerhet. För den enskilde medför sådana ingripanden mer kännbara konsekvenser. Reaktionen kommer också omedelbart.
Fördelen med ett disciplinärt förfarande, snarare än ett straffrättsligt, är alltså att reaktionen kan komma i nära anslutning till handlandet och att reaktionen kan göras mer individuellt avpassad.
I framtidens kriminalvård ska verkställigheten av ett straff bli än mer individuellt utformad än den är i dag. Kraven på den intagne att, utifrån sin förmåga, ta ansvar för sin situation ska öka. Jag är inte främmande för att den intagne genom sitt agerande under anstaltsvistelsen i högre grad än i dag ska kunna påverka sin tid i anstalten och när villkorlig frigivning ska ske. Den kriminalvårdskommitté som regeringen tillsatte 2002 har i uppdrag att utarbeta ett förslag till en ny kriminalvårdslag i enlighet med detta synsätt. Kriminalvårdskommittén kommer att lämna sitt betänkande den 1 juni 2005.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.