Till innehåll på sidan

Krigsbrottsutredning av och åtal mot krigsförbrytare

Skriftlig fråga 2021/22:1439 av Markus Wiechel (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2022-04-06
Överlämnad
2022-04-06
Anmäld
2022-04-07
Svarsdatum
2022-04-13
Sista svarsdatum
2022-04-13
Besvarad
2022-04-13

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Ann Linde (S)

 

Internationella brottmålsdomstolen i Haag (ICC) har som bekant inlett en utredning om krigsbrott begångna i Ukraina. Det kan rent teoretiskt gå att utfärda en internationell arresteringsorder mot exempelvis den ryske diktatorn Vladimir Putin. Det är dock ett osannolikt scenario så länge han sitter vid makten mot bakgrund av att ICC inte har någon egen polis eller militär som kan verkställa den. Det är dock fullt möjligt, vilket vi sett genom tidigare exempel (exempelvis Sudans president). Stödet för detta bör betraktas som stort i den fria världen, och i exempelvis USA har vi sett hur senaten unisont stöttade förslaget att åtala den ryske diktatorn i Haag för krigsbrotten i Ukraina.

I de fall Putin reser till andra länder skulle ett gripande kunna ske om en arresteringsorder finns utfärdad och andra länders rättsväsen kan tänka sig bistå i arresteringen. Efter ett eventuellt gripande kan en rättegång vid ICC hållas inom cirka ett och ett halvt år. Detta är möjligt då Ukraina sedan 2013 utfärdat ett godkännande som tillåter domstolen att utreda händelser som skett på ukrainskt territorium, vilket betyder att ICC kan väcka åtal om brott begåtts på ukrainsk mark.

I Sverige har en förundersökning om grov krigsförbrytelse i Ukraina inletts vid Åklagarmyndigheten med syftet att samla bevis till ICC. Den svenska utredningen har alltså inte någon ambition att det ska sluta med att man själv väcker åtal, vilket oftast reserveras för personer som är bosatta i Sverige, men det kan ändå finnas skäl att åtala personer mot bakgrund av hur långsam, omfattande och långdragen denna komplicerade process kan bli.

Den svenska förundersökningen kan vara särskilt viktigt för att möjliggöra åtal mot andra än de högsta ansvariga för Rysslands invasion men som ändå haft en avgörande roll för de fruktansvärda brott som vi sett i Ukraina. Till skillnad från Putin har den här typen av personer inte heller någon straffrättslig immunitet som kan försvåra åtalsprocessen.

Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:

 

Avser ministern, och i så fall på vilket sätt, att verka internationellt för att möjliggöra ett krigsbrottsåtal mot Putin?

Svar på skriftlig fråga 2021/22:1439 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)

UD2022/ 05949 UD2022/06065 Utrikesdepartementet Utrikesministern Till riksdagen

Svar på fråga 2021/22:1439 av Markus Wiechel (SD) Krigsbrottsutredning av och åtal mot krigsförbrytare och fråga 2021/22:1443 av Magnus Jacobssson (KD) Krigsbrotten i Butja och Borodjanka

Markus Wiechel har frågat mig om jag avser att verka internationellt för att möjliggöra ett krigsbrottsåtal mot Putin och i så fall på vilket sätt.

Magnus Jacobsson har frågat mig om Sverige kommer att vidta åtgärder för att inte bara Putin ska ställas inför rätta utan att det internationella samfundet även lagför och beslutar om riktade sanktioner gentemot enskilda befäl och soldater.

Misstänkta överträdelser av folkrätten behöver utredas för att ansvar ska kunna utkrävas för de brott som begås och har begåtts under Rysslands aggression mot Ukraina. För Rysslands brott mot folkrätten bär president Putin givetvis det tyngsta ansvaret. Andra ryska beslutsfattare, enskilda befäl och soldater bär också ett individuellt straffansvar.

Sverige bidrar aktivt till att säkerställa att ansvar ska kunna utkrävas genom olika initiativ, bland annat i Internationella brottmålsdomstolen (ICC), FN:s råd för mänskliga rättigheter, OSSE och EU. Jag redogjorde för flera av dessa initiativ i svar på riksdagsfråga 2021/22:1205. Jag utesluter inte att vi kan komma att ta ytterligare initiativ, och vi ser aktivt över möjligheten att utöka stödet till redan etablerade processer. Sverige kommer att stödja ICC:s åklagarkontor med ett bidrag om sju miljoner kronor. Åklagarmyndigheten och Polismyndigheten arbetar för att kunna bidra med nationella experter till ICC.

Åklagarmyndigheten har därtill inlett en s.k. strukturell förundersökning avseende grova krigsförbrytelser i Ukraina. Syftet är att så tidigt som möjligt säkra bevisning som kan finnas i Sverige för att användas i framtida rättsprocesser antingen i Sverige, i annan stats domstol eller i en internationell domstol såsom ICC.

Stockholm den 13 april 2022

Ann Linde

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.