kriget mellan Etiopien och Eritrea

Skriftlig fråga 1999/2000:1119 av Andersson, Marianne (c)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-06-14
Besvarad
2000-06-29
Anmäld
2000-07-04

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 14 juni

Fråga 1999/2000:1119

av Marianne Andersson (c) till utrikesminister Anna Lindh om kriget mellan Etiopien och Eritrea

Det utdragna kriget mellan Etiopien och Eritrea @ världens kanske just nu största och blodigaste krig @ tar sig allt grymmare uttryck. Nu senast svarade Etiopien på Eritreas godtagande av fredsförslag med förnyade anfall långt inne i Eritrea. Förslaget hade förhandlats fram av den afrikanska samarabetsorganisationen OAU inom ramen för de fredsförhandlingar som förts i Algeriets huvudstad Alger. Trots fredssamtalen tycks den etiopiska regeringen vilja utplåna landet Eritrea genom att gå till förnyad offensiv och de tycks ha den inhemska opinionen med sig. Etiopiens vilja att få ett fredligt slut på konflikten kan ifrågasättas. Resurserna satsas på kriget och samtidigt svälter människor i de torkdrabbade områdena på stora delar av Afrikas horn.

Sverige har med vår långa tradition av samarbete med såväl Etiopien som Eritrea ett ansvar för att medverka till att kriget upphör. Då måste våra diplomatiska signaler vara tydliga och inte stryka den etiopiska regimen medhårs. Sådana signaler kan vara att allt bistånd förutom till torkans offer omedelbart upphör, att Sverige i EU arbetar för starka reaktioner mot Etiopien och att Sveriges ambassadör i Etiopien kallas hem för konsultationer.

Mot den bakgrunden vill jag fråga utrikesministern:

Vilka åtgärder är utrikesministern beredd att vidta för att få slut på kriget mellan Etiopien och Eritrea?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:1119 besvarad av utrikesminister Anna Lindh

den 29 juni

Svar på frågorna 1999/2000:1119 om kriget mellan Etiopien och Eritrea och 1127 om Eritreasamtal

Utrikesminister Anna Lindh

Marianne Andersson och Eva Johansson har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att få slut på kriget mellan Etiopien och Eritrea.

Sverige har alltsedan konfliktens inledning verkat för en fredlig lösning, bilateralt, genom EU och i FN. Sverige påtalade under 1998 att Eritreas våldsanvändning i maj samma år utgjorde ett åsidosättande av grundläggande folkrättsliga principer. Med anledning av den etiopiska offensiven under maj i år kallades Etiopiens ambassadör till Utrikesdepartementet varvid vi från svensk sida uttryckte vår bestörtning över Etiopiens flygbombningar av bl.a. Asmara och uppmanade Etiopien att omedelbart avbryta sin militära frammarsch.

Sverige välkomnar att Etiopien och Eritrea den 18 juni i Alger undertecknade den av OAU föreslagna överenskommelsen om ett eldupphör. Överenskommelsen, som också bl.a. innefattar gruppering av en fredsbevarande observatörsstyrka, ett etiopiskt trupptillbakadragande och upprättandet av temporär säkerhetszon längs gränsen, utgör ett första viktigt steg mot en varaktig fredlig lösning på konflikten.

Vi uppmanar Etiopien och Eritrea att genomföra överenskommelsens samtliga bestämmelser och att fortsätta förhandlingarna under OAU:s ledning avseende utestående frågor så att gränsen länderna emellan kan utstakas och så att de humanitära frågorna kan få sin lösning.

Sverige har alltsedan konfliktens inledning stött OAU:s medlingsansträngningar och vi välkomnar att OAU:s, och dess ordförandeland Algeriets, målmedvetna arbete nu har resulterat i en överenskommelse om eldupphör. Sverige kommer även fortsättningsvis att stödja OAU:s ansträngningar för att uppnå en slutlig och allomfattande fredsöverenskommelse i konflikten mellan Etiopien och Eritrea.

Från svensk sida är vi beredda att stödja genomförandet av överenskommelsen. Vi har redan beslutat att bidra med 5 miljoner kronor till FN:s fond för utstakningen av gränsen länderna emellan och vi är vidare beredda att lämna stöd till en fredsbevarande observatörsinsats, som är ett villkor för trupptillbakadragandet och för att befolkningen ska kunna återvända hem.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.