kriget mellan Eritrea och Etiopien
Skriftlig fråga 1999/2000:205 av Tingsgård, Tone (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-11-12
- Anmäld
- 1999-11-16
- Besvarad
- 1999-11-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 12 november
Fråga 1999/2000:205
av Tone Tingsgård (s) till utrikesminister Anna Lindh om kriget mellan Eritrea och EtiopienKonflikten/kriget mellan Eritrea och Etiopien är nu mer än 16 månader gammal. Ett förslag till fredsavtal har arbetats fram av den afrikanska samarbetsorganisationen OAU. Det har godkänts av Eritrea medan Etiopien villkorar ett undertecknande. Nu när regntiden i området är över fruktar många att striderna ska intensifieras i stället för att avta.
Min fråga till utrikesministern är:
Vad gör Sverige för att bidra till en fredslösning?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:205 besvarad av utrikesminister Anna Lindh
Svar på frågorna 1999/2000:161 och 205 om kriget mellan Etiopien och Eritrea
Utrikesminister Anna Lindh
Marianne Andersson och Tone Tingsgård har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att få ett slut på kriget mellan Etiopien och Eritrea.
Den svenska regeringen är såsom också biståndsministern framhöll i sitt svar den 15 november 1999 på fråga från Marianne Andersson djupt oroad över att konflikten mellan Etiopien och Eritrea ännu ej har kunnat biläggas. Läget är för närvarande mycket spänt med stora truppansamlingar längs gränsen. Ännu så länge är det dock möjligt att undvika förnyade krigshandlingar. Förhandlingsprocessen pågår och för närvarande görs intensiva ansträngningar under OAU:s ledning för att finna en fredlig lösning på konflikten. Bägge parter måste visa återhållsamhet och samarbeta med OAU i syfte att uppnå en slutlig fredsöverenskommelse.
Sverige välkomnar att Eritrea har accepterat hela OAU:s fredspaket. Samtidigt noterar vi att Etiopien önskar fortsätta dialogen med OAU. OAU:s särskilde sändebud har nyligen besökt både Eritrea och Etiopien i syfte att finna vägar att bryta dödläget.
Sverige, i likhet med flera andra länder, är berett att bidra till genomförandet av fredsplanen i alla dess aspekter. Möjliga svenska insatser skulle t.ex. kunna vara stöd till en observatörsstyrka och till avgränsningen och utstakningen av den gemensamma gränsen.
Den humanitära situationen i både Etiopien och Eritrea ger anledning till oro. Eritrea tillåter för närvarande inte ICRC att besöka de etiopiska krigsfångarna. Från svensk sida har vi i våra samtal med eritreanska regeringsföreträdare påtalat att ICRC enligt Genèvekonventionen har rätt att besöka ifrågavarande krigsfångar. I ett uttalande den 1 februari 1999 uttryckte jag särskild oro över de omfattande deporteringar som genomförs av Etiopien. Dessvärre noterar jag att deporteringarna alltjämt pågår. Från svensk sida har vi vid flera tillfällen tagit upp denna fråga i samtal med etiopiska regeringsföreträdare. Även EU har i uttalanden och demarcher behandlat frågan och betonat att båda parter måste följa internationell humanitär rätt och reglerna om mänskliga rättigheter.
Uppgifter om förekomsten av barnsoldater och etniskt urval av soldater vid fronten är mycket svåra att kontrollera, bl.a. på grund av frånvaron av oberoende observatörer. Alla tillgängliga fakta bör framläggas i frågan. Det kan noteras att både Etiopien och Eritrea har ratificerat barnkonventionen och således åtagit sig att inte låta ungdomar under 15 år delta i militära aktiviteter. De bägge ländernas interna lagstiftning har en 18-årsgräns för militärtjänst. Sverige verkar internationellt för en rak 18-årsgräns för rekrytering och deltagande i väpnade konflikter.
Sverige har alltsedan konfliktens inledning verkat för en fredlig lösning av konflikten, bilateralt och inom EU och FN. Vi har en kontinuerlig kontakt med regeringsrepresentanter från båda länderna. För drygt två veckor sedan t.ex. besökte en eritreansk statssekreterare Sverige för samtal om konflikten. Sverige har vid samtalen med de bägge länderna bl.a. betonat betydelsen av en fredlig lösning och uttalat stöd för OAU:s pågående ansträngningar och den framlagda fredsplanen. OAU bör även framgent ha ledningen i fredsprocessen och inga nya parallella förhandlingsspår igångsättas som kan försvåra OAU:s fortsatta medlingsansträngningar. Agerande till stöd för OAU-processen bör dock kunna initieras. EU har för närvarande en nära dialog med OAU i syfte att utröna hur EU på bästa sätt kan stödja processen.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.