kriget i Kosovo
Skriftlig fråga 1998/99:222 av Viklund, Margareta (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-01-07
- Anmäld
- 1999-01-11
- Besvarad
- 1999-01-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 7 januari
Krigen på Balkan utkämpas inte med armé mot armé vid bestämda frontlinjer utan handlar om krig där den som kommer i vägen mejas ned, skändas eller utsätts för andra hemskheter. Det är krig där också den "brända jordens taktik" används.
Många fruktar att kriget i Kosovo skall med ökad intensitet ta ny fart. Den oskyddade civilbefolkningen kommer i så fall att drabbas mycket hårt. Den har ingen plats att fly till än upp till skogarna och bergen. Om också gränsen till Albanien stängs kommer därför civilbefolkningen att kanske utsättas för den europeiska historiens värsta blodbad. I den pågående debatten föreslås att Natotrupper skall bevaka gränsen till Albanien för att täppa till infarts- och utfartsvägar för att lugna ned de stridande.
På vilket sätt kommer regeringen att agera för att motverka lidandet för civilbefolkningen i kriget i Kosovo?
Svar på skriftlig fråga 1998/99:222 besvarad av Utrikesminister Anna Lindh
- Utrikesminister Anna Lindh
den 20 januari
Margareta Viklund har ställt tre frågor som rör regeringens agerande i relation till krisen i Kosovo. Frågorna avser vad regeringen gör för att motverka civilbefolkningens lidanden, vilka åtgärder som regeringen avser vidta för att minska den svårt inflammerade etniska situationen i Kosovo samt hur regeringen kommer att agera för att minska president Milosevic maktambitioner.
Situationen i Kosovo är ytterst allvarlig och regeringen följer utvecklingen oavbrutet. Alltsedan det gamla Jugoslaviens sammanbrott har regeringen verkat för att situationen i Kosovo skulle uppmärksammas eftersom en långsiktig lösning på problemen där är en nyckel till en stabil och fredlig utveckling i regionen. Regeringen har alltsedan situationen i Kosovo blev akut våren 1998 varit aktivt engagerad i strävandena att undvika en humanitär katastrof i området. Vi har gett snabbt och positivt svar på de appeller som FN:s flyktingkommissarie och andra internationella organisationer har gjort om behovet av humanitärt bistånd. Under 1998 har sammanlagt 38 250 000 kr getts i svenskt bistånd till Kosovo, varav 25 300 000 kr är en direkt följd av den akuta situationen förra året. Detta stöd avser således akuta humanitära behov.
Målsättningen är självklart att åstadkomma en politisk förhandlingslösning av Kosovofrågan så att befolkningen - oavsett etnisk tillhörighet - kan leva under fredliga förhållanden. Sverige är aktivt i Kosovofrågan vid FN-högkvarteret i New York som fortsatt utgör ett centralt forum för fredsansträngningarna. Sverige var under förra året särskilt pådrivande genom medlemskapet i FN:s säkerhetsråd när det gällde att sätta press på parterna att föra konstruktiva politiska förhandlingar om Kosovos framtida status inom Förbundsrepubliken Jugoslaviens (FRJ) nuvarande gränser. Inom ramen för EU har vi också aktivt bidragit till beslut om sanktioner mot FRJ i detta syfte. USA:s fortsatta ansträngningar för att åstadkomma en politisk lösning är en avgörande faktor.
De senaste veckornas tragiska upptrappning av våldet i provinsen måste stoppas och vapenvilan måste respekteras av parterna. Ingen har mer att vinna på slagfältet än vid förhandlingsbordet. Fredagens fruktansvärda massaker i byn Racak innebär ett allvarligt hot mot fredsprocessen. Ett enat och starkt internationellt stöd för den fortsatta förhandlingsprocessen är därför av yttersta vikt.
Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) spelar genom Kosovo Verification Mission (KVM) en central roll. Missionen har - i de delar av Kosovo där man kunnat verka - genom sin närvaro och ett aktivt arbete för att skapa förtroende mellan de etniska grupperna på lokal nivå haft en återhållande effekt på konflikten. Missionens chef, amerikanen William Walker, har genom sitt agerande spelat en viktig roll, inte minst genom sitt kraftiga fördömande av helgens fruktansvärda händelser i byn Racak då 45 kosovoalbaner dödades av serbisk polis. Den persona non grata-förklaring mot Walker som den jugoslaviska regeringen uttalat är helt oacceptabel. Det internationella samfundet måste gemensamt utöva press mot president Milosevic i syfte att denna förklaring omedelbart återtas. Det internationella samfundet måste även utöva press för att representanter för Jugoslavientribunalen bereds ovillkorligt tillträde till Kosovo i syfte att på plats kunna undersöka och identifiera de som är skyldiga till massakern i Racak.
Som jag poängterade tidigare är det en målsättning att Kosovo skall kunna vara ett fungerande multietniskt samhälle. Förutom de insatser som jag redogjort för ovan bidrar regeringen också - via Sidas stöd till enskilda organisationer - till Scandinavian House i Kosovos huvudstad Pristina. Syftet med Scandinavian House är att skapa en kontaktpunkt för lokala enskilda organisationer. En förutsättning för våra bidrag är att den lokala styrelsen för projektet innehåller personer från olika befolkningsgrupper i Kosovo. Så är också fallet.
Det är sålunda en viktig fråga för Sverige att stödja det civila samhället i Kosovo. I detta syfte stödde Sida vidare i somras ett möte som ordnades av Olof Palme Internationella Center där bl.a. olika enskilda organisationer från hela FRJ deltog. Vi kommer att fortsätta stödja de krafter som vill göra en insats för en återanpassning av det civila samhället och har tagit initiativ till att hålla ett möte i Stockholm i denna vecka för att med intresserade länder diskutera hur vi nu skall gå vidare med fortsatt konkreta insatser. Detta är en viktig del av återuppbyggnadsarbetet i Kosovo och för att främja förtroendet mellan olika befolkningsgrupper.
Beträffande frågan om vad regeringen gör för att begränsa president Milosevic maktambitioner så vill jag särskilt peka på att vi konsekvent betonar vikten av en demokratiseringsprocess i hela FRJ. Detta är en av förutsättningarna för en fredlig och stabil utveckling av hela regionen på sikt - och för att FRJ skall kunna integreras i det internationella samfundet. Regeringen har med kraft fördömt de åtgärder som regimen i Belgrad vidtagit mot fria medier och mot universitetens oberoende ställning. Vi ser också vikten av att stödja t.ex. politiska partier i opposition, enskilda organisationer och fria medier i hela FRJ på ett sätt som stärker deras förmåga att bidra till en demokratisering.
Avslutningsvis kan jag således återigen försäkra Margareta Viklund - statsrådet Schori har redan gjort så i svaret på hennes interpellation om kosovoalbaner den 19 januari - att regeringen alltjämt har ett nära och omfattande engagemang i den komplicerade Kosovofrågan.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.