Till innehåll på sidan

Krav på handling efter erkännandet av ett pågående folkmord

Skriftlig fråga 2015/16:797 av Robert Halef (KD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2016-02-12
Överlämnad
2016-02-12
Anmäld
2016-02-23
Svarsdatum
2016-02-24
Sista svarsdatum
2016-02-24

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Margot Wallström (S)

 

Den 4 februari röstade Europaparlamentet igenom en resolution om att Islamiska staten, IS, utsätter kristna minoriteter som syrianer, kaldéer, assyrier och armenier, liksom yazidier, i Mellanöstern för folkmord. Resolutionen antogs i stor majoritet och stöddes av ledamöter i EPP (kristdemokrater och moderater), de konservativa, liberala, socialdemokratiska och gröna partigrupperna samt EFDD.

När Europaparlamentet nu för första gången erkänt ett pågående folkmord måste erkännandet följas av handling. De fruktansvärda gärningar som dagligen pågår måste stoppas och de skyldiga ställas till ansvar.

De etnoreligiösa minoriteterna i Syrien och Irak lever under fruktansvärda omständigheter. IS ambition är att grunda ett kalifat, ett islamistiskt samhälle byggt på extrema och vedervärdiga värderingar där inga andra religiösa uppfattningar tolereras. IS utsätter kristna och yazidier för tvångskonverteringar, och mord och kidnappning används som vapen. Kvinnor och barn våldtas och säljs som sexslavar. Kulturhistoriska byggnader, kyrkor och kloster förstörs. Minoriteterna fördrivs med våld från sina hemtrakter, och deras egendom konfiskeras.

Efter tio år av systematisk förföljelse har antalet kristna i Irak minskat från 1,5 miljoner människor till ungefär en tredjedel. Resten har tvingats fly utomlands eller dödats i ständigt tilltagande trakasserier och övergrepp. I Syrien råder en liknande situation; minst en tredjedel av landets 700 000 kristna har tvingats fly på grund av sin tro.

Nu är det av största vikt att även FN erkänner det systematiska dödandet som ett folkmord. Det skulle aktivera FN-principen responsibility to protect, som innebär en kollektiv skyldighet för världssamfundet att genomföra de åtgärder som krävs för att skydda utsatta folkgrupper.

Medan IS fasansfulla gärningar pågår krävs att världsledarna vågar fatta beslut. För att åstadkomma ett samlat agerande krävs att folkmordsfrågan lyfts i FN:s säkerhetsråd. Sveriges regering bör driva frågan om folkmord mer kraftfullt.

Utifrån Europaparlamentets bekräftelse av att det pågår ett folkmord i Mellanöstern vill jag fråga utrikesminister Margot Wallström:

 

Hur kommer utrikesministern att verka för att FN erkänner folkmordet och agera för att skydda de utsatta minoriteterna?

Svar på skriftlig fråga 2015/16:797 besvarad av Utrikesminister Margot Wallström (S)

Utrikesdepartementet

Utrikesministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2015/16:797 av Robert Halef (KD) Krav på handling efter erkännandet av ett pågående folkmord

Robert Halef har frågat mig hur jag kommer verka för att FN erkänner folkmordet och agera för att skydda de utsatta minoriteterna.

Jag har tidigare svarat på interpellationerna 2014/15:57 och 181 och fråga 2015/16:671 som rört frågor om vad Sverige kan göra med anledning av situationen i Syrien och Irak och våldet mot olika grupper där.

Det är ingen tvekan om att mycket allvarliga internationella brott begås. Jag delar också Robert Halefs stora oro över de kristna och andra minoriteters situation i Syrien och Irak och håller med om att det är nödvändigt att handla.

I svaret på fråga 2015/16:671 har jag nämnt några av de saker vi redan gör, i FN, i Syrien, i Irak och här Sverige, däribland vår medverkan i den breda globala koalitionen för att bekämpa Daesh och främja långsiktig stabilitet, vårt omfattande humanitära stöd och det stora antal flyktingar vi tagit emot.

Principen om skyldighet att skydda gäller lika vid folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. Det finns ingen hierarki mellan brotten och principen innehåller inga skillnader i fråga om vad man kan eller måste göra när något av dem begåtts. Som jag helt nyligen sagt i mitt svar på Robert Halefs fråga 2015/16:671 har alltså vi, tillsammans i Förenta Nationerna, ett ansvar att verka för att dessa människor - liksom andra i fara - bereds skydd, ett snabbt slut på konflikten och att de ansvariga för övergreppen ställs till svars. Vi kommer därför fortsätta verka för att FN tar alla mått och steg som behövs. Vi anser också att de

skyldiga till övergreppen måste ställas till svars. Regeringen har därför tillsammans med de andra EU-länderna uppmanat säkerhetsrådet att hänskjuta situationen i Syrien till Internationella brottmålsdomstolen och uppmanat Irak att ansluta sig till domstolen.

Stockholm den 24 februari 2016

Margot Wallström

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.