Krav på återbruk vid rivningslov
Skriftlig fråga 2023/24:666 av Christofer Bergenblock (C)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2024-02-27
- Överlämnad
- 2024-02-28
- Anmäld
- 2024-02-29
- Svarsdatum
- 2024-03-06
- Besvarad
- 2024-03-06
- Sista svarsdatum
- 2024-03-06
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Allt fler aktörer i samhället försöker bidra till den cirkulära ekonomin genom att återanvända produkter så långt som möjligt innan de går till material- eller energiåtervinning. Det syns inte minst i form av hur secondhandsektorn vuxit sig allt starkare under senare år, med återbruk av kläder, bruksföremål, fritidsartiklar och inredning. Ett område där det går betydligt trögare är inom byggbranschen, där det varje år produceras omkring 10 miljoner ton bygg- och rivningsavfall.
Trots att väldigt mycket material är fullt möjligt att återbruka är standarden fortfarande att det mesta går till materialåtervinning eller destruktion i samband med rivning av byggnader. Detta beror dels på att byggföretagen ännu inte har sett den stora vinsten i att riva på ett sådant sätt att återbruk är möjligt, dels på att plan- och bygglagen i dag inte medger möjlighet att ställa tydliga krav på återbruk i samband med rivningslov.
I Halland har vi flera olika företag som arbetar aktivt med återbruk av material, till exempel Tegelmöllan (Bruksspecialisten) i Falkenberg och Nygårds Byggåtervinning i Varberg. Gemensamt i Halland pågår även ett återbruksprojekt under namnet Bruka Halland med syftet att tillvarata potentialen i outnyttjade resurser och att skapa förutsättningar för ett storskaligt återbruk inom bygg- och fastighetsbranschen.
Trots goda initiativ på lokal nivå behövs det även initiativ på nationell nivå för att öka möjligheten till återbruk av byggmaterial. Sverige har ett mål om att år 2025 ska minst 70 procent av bygg- och rivningsavfall återvinnas eller förberedas för återanvändning. Den vanligaste behandlingen av bygg- och rivningsavfall är i dag att det återvinns som konstruktionsmaterial, följt av deponering och energiåtervinning. Det minst vanliga är att det återbrukas trots att det är det absolut mest resurseffektiva valet.
Det är inte bara enskilda aktörer på marknaden utan även många kommuner som arbetar för att öka återbruket av byggmaterial. Samtidigt är verktygslådan för detta rätt så begränsad. En åtgärd som efterfrågas från flera håll är möjligheten att ställa krav på återbruk i samband med att rivningslov utfärdas utifrån plan- och bygglagen.
Med anledning av ovanstående ställer jag följande fråga till statsrådet Andreas Carlson:
Avser statsrådet att ta initiativ till att ändra i plan- och bygglagen så att tydliga krav på återbruk av material kan ställas i samband med beviljande av rivningslov?
Svar på skriftlig fråga 2023/24:666 besvarad av Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Svar på fråga 2023/24:666 Krav på återbruk vid rivningslov
till Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Svar på fråga 2023/24:666 av Christofer Bergenblock (C)
Krav på återbruk vid rivningslov
Christofer Bergenblock har frågat mig om jag avser att ta initiativ till att ändra i plan- och bygglagen så att tydliga krav på återbruk av material kan ställas i samband med beviljande av rivningslov.
Jag delar Christofer Bergenblocks uppfattning att det finns mycket att vinna på en ökad återanvändning av byggmaterial och välkomnar därför de initiativ som tas av olika byggaktörer för att stärka en sådan utveckling. Det är viktigt inte minst ur ett klimatperspektiv, då byggmaterial har en stor klimatpåverkan samtidigt som det blir en mer effektiv resurshantering. Mot bakgrund av höga produktionskostnader kan dessutom ett fortsatt arbete med omställningen till en cirkulär ekonomi inom bygg- och fastighetssektorn vara viktig framöver. Det finns emellertid behov av innovationer och nya tekniker, lösningar och tjänster för ett mer cirkulärt byggande.
Boverket har i uppdrag att utveckla arbetet med omställningen till en cirkulär ekonomi i bygg- och fastighetssektorn för att bidra till att nå Sveriges miljö- och klimatmål. I uppdraget ingår bland annat att kartlägga och analysera vad som kan främja att byggnadsverk, byggnadsdelar och byggmaterial redan från början utformas och designas för att vara hållbara samt enkla att reparera, uppgradera, nedmontera och återanvända. I detta ingår att analysera hur rivning av befintliga byggnadsverk kan undvikas och hur de kan återbrukas i sin helhet samt att analysera vad detta innebär för valet av olika byggmaterial. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast den 20 december 2024. Regeringen kommer därefter att ta ställning till eventuella lagändringar eller andra åtgärder som föreslås.
Det pågår dessutom ett arbete på Naturvårdsverket att utarbeta en vägledning kring klassificering av bygg- och rivningsavfall.
Den pågående revideringen av EU:s byggproduktförordning kan även bidra till en utveckling av marknaden för återvunnet och återanvänt material samt till kraftigt minskad klimatpåverkan från byggprodukter. Bland annat förväntas förordningen möjliggöra harmoniserade testmetoder av återbrukade byggprodukter och att det blir obligatoriskt för producenter att redovisa byggprodukters klimatpåverkan.
Stockholm den 5 mars 2024
Andreas Carlson
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

