Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

krav för skärpta straff för kat

Skriftlig fråga 2004/05:78 av Adelsohn Liljeroth, Lena (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-10-04
Anmäld
2004-10-12
Besvarad
2004-10-13
Svar anmält
2004-10-15

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 4 oktober

Fråga 2004/05:78

 av Lena Adelsohn Liljeroth (m) till justitieminister Thomas Bodström om krav för skärpta straff för kat

Riksåklagaren har krävt skärpta straff för smuggling av växtdrogen kat, som framför allt är ett problem bland somalier i Sverige. I dag krävs nästan ett halvt ton för att narkotikabrottet ska betraktas som grovt. Det är ett skäl till att polisen inte lägger ned någon möda på spaning eller ingripande.

Priset på kat har, enligt socialarbetare, sjunkit på senare år, trots att det görs flera beslag. Polisen misstänker därför att tillgången är god @ och smugglingen omfattande. Nu riskerar bruket av kat att sprida sig till ungdomar och kvinnor, från att tidigare i huvudsak varit en manlig "tradition".

Kat har amfetaminliknande effekter och är beroendeframkallande. De sociala problem som uppstår i familjer där kat brukas är därför omfattande.

Jag vill därför fråga justitieminister Thomas Bodström om han avser att följa riksåklagarens uppfattning och föreslå skärpta straff för införsel och bruk av växtdrogen kat.

Svar på skriftlig fråga 2004/05:78 besvarad av Thomas Bodström

den 13 oktober

Svar på fråga 2004/05:78 om krav för skärpta straff för kat

Justitieminister Thomas Bodström

Lena Adelsohn Liljeroth har frågat mig om jag avser att följa riksåklagarens uppfattning och föreslå skärpta straff för införsel och bruk av växtdrogen kat.

Narkotikastrafflagen gäller generellt för alla typer av narkotika.

Straffskalan för brott mot narkotikastrafflagen sträcker sig från böter, som kan komma i fråga för ringa brott, upp till tio års fängelse som är maximistraffet för grovt narkotikabrott. Till följd av bestämmelserna i brottsbalken om straffskärpning vid återfall i brott och vid flerfaldig brottslighet kan emellertid ända upp till 18 års fängelse dömas ut.

Vilket straff som kommer i fråga för ett visst brott bestäms med utgångspunkt från samtliga omständigheter i det enskilda fallet. I praxis har preparatets allmänna farlighet, den mängd narkotika brottet avser och koncentrationen av en aktiv substans i detta tillmätts stor betydelse för straffmätningen. Bedömningar av bland annat farligheten hos ett visst preparat kan ändras beroende på hur missbruket av detta utvecklas och om ny kunskap om effekterna vinns. Detta är i första hand en fråga för domstolarna.

Riksåklagaren har i sin plan för inriktning av rättsutvecklingen inom åklagarväsendet under 2002@2003 angett att han anser att kats farlighet bör omvärderas och att gränsen mellan ringa brott, normalbrottet och grovt brott avseende kat bör pressas ned betydligt. Riksåklagaren har också år 2003 startat ett projekt som syftar till att skapa en samlad bild av frågeställningarna kring farlighetsbedömningar av enskilda narkotika-preparat, öka enhetligheten och förutsebarheten i bedömningarna och skapa bättre förutsättningar för behovet av rättslig utveckling på detta område.

Riksåklagaren verkar också bland annat genom talan i Högsta domstolen för att synen på kat ska skärpas.

Enligt min mening finns det uppenbara fördelar med att behålla den nuvarande generella utformningen av narkotikabrottet och att inte införa separata straffskalor för olika preparat.

Mot denna bakgrund avser jag inte att föreslå skärpta straff för införsel och bruk av kat. En annan sak är att jag givetvis följer utvecklingen noga.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.