Till innehåll på sidan

Krav enligt kollektivavtal vid offentlig upphandling

Skriftlig fråga 2015/16:841 av Maria Malmer Stenergard (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2016-02-22
Överlämnad
2016-02-23
Anmäld
2016-02-24
Svarsdatum
2016-03-02
Sista svarsdatum
2016-03-02
Besvarad
2016-03-02

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

 

Regeringen skickade nyligen ett utkast till lagrådsremiss gällande miljö-, social- och arbetsrättsliga hänsyn vid upphandling på remiss.

Av förslaget framgår att En upphandlande myndighet ska, om det är behövligt, ställa särskilda arbetsrättsliga villkor för fullgörande av kontrakt i form av villkor om lön, semester, arbetstid, försäkringar och tjänstepension som arbetstagarna som ska utföra arbetet enligt kontraktet minst ska tillförsäkras.

Dessa villkor föreslås styras av vad som gäller enligt kollektivavtal (17 kap. 3 §):

Nivåerna på villkoren () ska anges enligt de lägsta nivåer som följer av ett centralt kollektivavtal som tillämpas i hela Sverige på motsvarande arbetstagare i den aktuella branschen. Villkoren ska dock alltid minst motsvara de nivåer som följer av lag. 

Förslaget innebär en lättnad för de företag som har tecknat kollektivavtal (17 kap. 5 §):

Som ett alternativ till att uppfylla de särskilda arbetsrättsliga villkoren ska en leverantör anses uppfylla villkoren, om kontraktet fullgörs enligt motsvarande villkor i ett centralt kollektivavtal som leverantören är bunden av och som tillämpas i hela Sverige på motsvarande arbetstagare i den aktuella branschen. En leverantör som är bunden av ett sådant centralt kollektivavtal kan även tillämpa villkor ur ett lokalt kollektivavtal som är slutet med stöd av ett sådant centralt kollektivavtal.

Samtidigt kan konstateras att enligt 4 kap. 1 § i förslaget till lag om offentlig upphandling ska upphandlande myndigheter behandla leverantörer på ett likvärdigt och icke-diskriminerade sätt samt genomföra upphandlingar på ett öppet sätt och i enlighet med principerna om ömsesidigt erkännande och proportionalitet.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet Ardalan Shekarabi:

Har statsrådet gjort ställningstagandet att det skulle vara förenligt med principen om likabehandling av leverantörer vid upphandling att införa en lättnad för företag som har tecknat kollektivavtal?

Svar på skriftlig fråga 2015/16:841 besvarad av Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

Dnr Fi2016/00676/UR

Finansdepartementet

Civilministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2015/16:841 av Maria Malmer Stenergard (M) Krav enligt kollektivavtal vid offentlig upphandling

Maria Malmer Stenergard har frågat mig om jag gjort ställningstagandet att det skulle vara förenligt med principen om likabehandling av leverantörer vid upphandling att införa en lättnad för företag som har tecknat kollektivavtal.

Det ställningstagande som Maria Malmer Stenergard refererar till har gjorts i ett utkast till lagrådsremiss som nu remitteras. Utkastet avser miljö-, social- och arbetsrättsliga hänsyn vid upphandling. Förslagen i utkastet genomför krav som följer av de nya EU-direktiven på upphandlingsområdet. Enligt artikel 18.2 i direktivet 2014/24/EU om offentlig upphandling ska medlemsstaterna vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att ekonomiska aktörer vid fullgörande av offentliga kontrakt iakttar tillämpliga miljö-, social- och arbetsrättsliga bestämmelser. Vi har den svenska arbetsmarknadsmodellen och det är därför enligt min mening lämpligt att, i fråga om arbetsrättsliga bestämmelser, den svenska arbetsmarknadsmodellen följs. Det innebär att de företag som har kollektivavtal ska kunna uppfylla villkor i upphandling genom att följa det avtal de är bundna av. Kollektivavtal ses som en helhet som innebär både rättigheter och skyldigheter. Om flera kollektivavtal är tillämpliga på ett arbete anses de likvärdiga. Den arbetsrättsliga lagstiftningen medger redan idag i flera fall, t.ex. avseende arbetstid, avsteg från lag genom överenskommelser i kollektivavtal. De lättnader som ett företag kan ha genom att vara bunden av kollektivavtal finns alltså redan idag och följer av den svenska modellen och arbetsrätten.

Stockholm den 2 mars 2016

Ardalan Shekarabi

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.