Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

kränkningar av medborgerliga och politiska rättigheter i Armenien

Skriftlig fråga 2004/05:347 av Hoffmann, Ulla (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2004-11-15
Inlämnad
2004-11-15
Besvarad
2004-11-24
Svar anmält
2004-11-24

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 15 november

Fråga 2004/05:347

 av Ulla Hoffmann (v) till utrikesminister Laila Freivalds om kränkningar av medborgerliga och politiska rättigheter i Armenien

Tidigt i april gick den politiska oppositionen samman i en massiv icke-våldsdemonstration för att kräva en folkomröstning gällande förtroendet för den sittande presidenten där man krävde hans avgång. Regeringen svarade med massarresteringar, våldsamt skingrande av demonstranterna där bland annat chockgranater användes och orsakade allvarliga skador. Polisen misshandlade journalister och beslagtog deras kameror. Razzior mot oppositionspartiernas huvudkvarter, då datorer och material beslagtogs, genomfördes. Över 100 människor häktades, många i upp till 15 dagar. Några torterades eller malträterades. Enligt Human Rights Watch upprepar den armeniska regeringen kränkningarna av medborgerliga fri- och rättigheter som skedde under förra årets val. Armenien har ratificerat FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter. Kränkningarna av dessa rättigheter var uppe till debatt i Europarådet som uppmanade den armeniska regeringen att utreda kränkningarna och skapa rimliga förhållanden för medierna. Man uppmanade också regeringen att följa det konstitutionella ramverket.

Min fråga till utrikesminister Laila Freivalds är därför:

Vilka aktiva åtgärder har ministern för avsikt att vidta, inom och utanför ramen för EU och Europarådet, för att förmå den armeniska regeringen att följa de internationella konventioner man ratificerat?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:347 besvarad av Laila Freivalds

den 23 november

Svar på fråga 2004/05:347 om kränkningar av medborgerliga och politiska rättigheter i Armenien

Utrikesminister Laila Freivalds

Ulla Hoffmann har frågat mig vilka åtgärder jag har för avsikt att vidta inom och utanför ramen för EU och Europarådet, för att förmå den armeniska regeringen att följa de internationella konventioner landet ratificerat.

Armenien, som 2001 blev medlem av Europarådet, har tillträtt den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna och FN:s centrala konventioner om mänskliga rättigheter. Rättssäkerheten är dock fortfarande bristfällig i landet och polisbrutalitet är vanligt förekommande.

Mot bakgrund av händelserna i april antog Europarådets parlamentariska församling en resolution där man uppmanade regeringen i Armenien att tillåta fredliga demonstrationer, släppa de fängslade och undersöka de brott, som begåtts mot de mänskliga rättigheterna.

Armenien är underkastad Europadomstolens jurisdiktion. Även Europarådets ministerkommitté övervakar situationen vad gäller mänskliga rättigheter och demokrati i Armenien. Detta sker genom en särskild övervakningsgrupp, i vilken Sverige ingår. Armenien är därtill föremål för Europarådets samarbetsprogram, som syftar till att underlätta uppfyllandet av de åtaganden som följer med medlemskapet. Problemen vad gäller Armeniens efterlevnad av sina åtaganden som medlem av Europarådet togs också upp av ministerkommitténs ordförande, Norges utrikesminister Jan Petersen, vid dennes besök i Armenien i oktober.

I den politiska dialog som EU för med Armenien, inom ramen för det partnerskaps- och samarbetsavtal som finns mellan EU och Armenien, tas frågan om respekt för de mänskliga rättigheterna upp. I anslutning till vårens händelser framhöll EU i ett uttalande bland annat oro över det våld, som tillgripits för att upplösa demonstrationer och uppmanade myndigheterna att släppa de fredliga demonstranter, som gripits. EU uppmanade också myndigheterna att undersöka de överfall på journalister, som ägt rum, ställa de ansvariga inför rätta och hindra att liknande händelser upprepades.

OSSE, som har kontor i Jerevan, har i sitt mandat bland annat uppgifterna att stödja mänskliga rättigheter och pressfrihet. Kontoret, som övervakar utvecklingen på området, stöder också landets ombudsmannainstitution och har bedrivit utbildning i mänskliga rättigheter. Kontoret fördömde det våld som riktades mot journalister vid oppositionsmöte i Jerevan i april och uttryckte stor oro över det våld och de gripanden som förekom vid polisingripanden mot journalister och oppositionspolitiker. Kontoret har sedan fortsatt att följa utvecklingen och kritiserat myndigheterna samtidigt som man uppmanat dem till en genomgripande undersökning av våldshändelserna. De demonstranter, som arresterades i samband med demonstrationerna, har nu släppts.

Sverige kommer fortsatt att följa händelseutvecklingen i Armenien och inom ramen för såväl Europarådet som EU, OSSE och FN verka för att Armenien upprätthåller respekten för de mänskliga rättigheterna och följer de internationella konventioner man ratificerat.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.