Kränkningar av mänskliga rättigheter i spåren av coronapandemin
Skriftlig fråga 2019/20:1179 av Yasmine Posio (V)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-04-14
- Överlämnad
- 2020-04-15
- Anmäld
- 2020-04-16
- Svarsdatum
- 2020-04-22
- Besvarad
- 2020-04-22
- Sista svarsdatum
- 2020-04-22
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Ann Linde (S)
Den pågående coronapandemin kräver exceptionella åtgärder. Samtidigt får aldrig försöken att stoppa smittspridningen bli en ursäkt för auktoritära ledare att inskränka de mänskliga rättigheterna. Hur olika länder agerar under den pågående krisen kommer att påverka miljontals människors demokratiska fri- och rättigheter under lång tid. Därför är det extra viktigt att stå upp för demokratiska principer och värderingar och att värna rättsstaten.
I Kenya blev en 13-åring skjuten på sin balkong av poliser som skulle upprätthålla utegångsförbudet. I Indien tvingas daglönare som nu står utan jobb promenera långa sträckor för att komma hem, och vid provinsgränserna sprejas de med kemikalier som kan ge hud-, ögon- och lungskador. En läkare i Ryssland fängslades kort efter att han gått ut med att landet brustit i sina förberedelser inför pandemin. Israels premiärminister Benjamin Netanyahu har gett säkerhetstjänsten tillåtelse till massövervakning i kampen mot coronavirusets spridning. Paraguays inrikesminister har berömt polisen när de förnedrat och tvingat människor som brutit mot utegångsförbudet att utföra jumping jacks. Polisen i Filippinerna har till och med satt människor som gått ut trots karantänen i hundburar. Flera länder liksom stater i USA passar på att införa lagar som inskränker kvinnors och flickors rätt att bestämma över sina egna kroppar genom att införa abortförbud. I utegångsförbudets spår följer att kvinnor och barn utsätts för än mer våld i hemmet. Ett antal politiska ledare har lyft fram att viruset som sprids kommer från andra länder, vilket har bidragit till ökad rasism och främlingsfientlighet. Bland annat USA:s president Donald Trump har vid upprepade tillfällen kallat covid-19 för ett “kinesiskt virus”.
Detta är bara några exempel på hur mänskliga rättigheter kränks i coronavirusets namn. Detta är givetvis förkastligt men föga förvånande i en värld där patriarkala, rasistiska och reaktionära krafter får allt större genomslag.
Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:
Vad avser ministern att vidta för åtgärder för att såväl Sverige som andra likasinnade länder ska göra allt de kan för att motverka att länder kränker mänskliga rättigheter?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:1179 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)
Utrikesdepartementet
Utrikesministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:1179 av Yasmine Posio (V)
Kränkningar av mänskliga rättigheter i spåren av coronapandemin
Yasmine Posio har frågat mig vad jag avser att vidta för åtgärder för att såväl Sverige som andra likasinnade länder ska göra allt de kan för att motverka att länder kränker mänskliga rättigheter.
Coronapandemin tenderar att förstärka den globala trenden av demokratisk tillbakagång samt bristande respekt för mänskliga rättigheter, inklusive kvinnors och flickors åtnjutande av dessa, på olika håll i världen. Jag och regeringen delar Yasmine Posios oro över att bekämpningen av Covid-19 dessutom i vissa fall används som svepskäl för kränkningar av de mänskliga rättigheterna, demokratin och rättsstatens principer.
Inskränkningar av mänskliga rättigheter som stater gör i det här läget måste vara i enlighet med de krav som folkrätten ställer upp. Det är också viktigt att bevaka att inskränkande åtgärder som vidtas med avsikt att vara tillfälliga inte blir permanenta, så att inte våra standarder har förskjutits när vi kommer ut ur den här krisen. Det internationella samfundet har en central roll i att övervaka detta. Regeringen har hittills tagit flera initiativ för att bidra till denna diskussion.
Bland annat stod jag och statsrådet Peter Eriksson den 7 april värdar för ett möte med företrädare för FN, EU, OSSE/ODIHR och Europarådet om konsekvenser för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer av Covid-19-pandemin. I nästa steg planeras möten med både nationella och internationella civilsamhällesorganisationer och andra länder för att ta denna diskussion vidare.
Sverige har även deltagit i ett antal multilaterala aktiviteter för att föra frågan framåt. Den 9 april hölls en informell dialog inom ramen för FN:s råd för mänskliga rättigheter med högkommissarien för mänskliga rättigheter, Michelle Bachelet, om mänskliga rättigheter och Covid-19. EU höll ett gemensamt anförande och på svenskt initiativ hölls även ett nordisk-baltiskt anförande. Den 14 april gjorde de tre vängrupperna för journalisters säkerhet i New York, Genève och Wien, där Sverige ingår i alla, ett gemensamt uttalande om yttrandefrihet och journalisters säkerhet och Covid-19. I dessa och alla andra sammanhang lyfter vi vikten av ett integrerat rättighets- och jämställdhetsperspektiv i det internationella samfundets Covid-19-respons. Sveriges feministiska regering och utrikespolitik har en central roll för att, tillsammans med likasinnade, motverka att krisen får allvarliga konsekvenser för kvinnors och flickors rättigheter, inklusive gällande sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter, ekonomiska rättigheter, eller leder till ökat könsrelaterat våld.
Det är av största vikt att dokumentera och övervaka de åtgärder som regeringar nu vidtar. Sverige kan – och kommer att – bidra till detta bland annat genom att driva frågan aktivt tillsammans med internationella organisationer, andra länder och civilsamhällesorganisationer.
Stockholm den 22 april 2020
Ann Linde
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.