Kränkande behandling av värnpliktiga

Skriftlig fråga 2005/06:256 av Berg, Heli (fp)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2005-10-28
Inlämnad
2005-10-28
Besvarad
2005-11-02
Svar anmält
2005-11-07

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 26 oktober

Fråga 2005/06:256 av Heli Berg (fp) till försvarsminister Leni Björklund (s)

Kränkande behandling av värnpliktiga

Försvarsmakten ska slå vakt om alla människors lika värde. Precis som i övriga samhället ska inte diskriminering och kränkande behandling tolereras i lumpen. Alla värnpliktiga oavsett kön, ålder, etnisk tillhörighet, religiös övertygelse och sexuell läggning eller liknande ska behandlas likvärdigt. Det är något som inte minst ÖB starkt uttalat.

Försvaret ska inte vara någon frizon för kränkningar. Trots detta har Värnpliktsrådet nyligen riktat skarp kritik mot Livgardet i Kungsängen då befälen ska ha använt nedsättande språkbruk. De ska exempelvis ha tilltalat de värnpliktiga med ordet ”fältsvin”. Detta är oacceptabelt och kränkande mot de värnpliktiga och är ett starkt tecken på att attityderna inom Försvarsmakten måste förändras.

Mot bakgrund av detta vill jag ställa följande fråga till försvarsministern:

Vilka åtgärder avser försvarsministern att vidta för att den kränkande behandlingen, det nedsättande språkbruket etcetera gentemot värnpliktiga ska upphöra?

Svar på skriftlig fråga 2005/06:256 besvarad av Leni Björklund

den 2 november

Svar på fråga 2005/06:256 om kränkande behandling av värnpliktiga

Försvarsminister Leni Björklund

Heli Berg har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att den kränkande behandlingen, nedsättande språkbruket etcetera gentemot värnpliktiga ska upphöra.

Det resultat som Värnpliktsrådets rapport Skärskådat ledarskap visade är nedslående och oacceptabelt. Måndagen den 14 februari presenterade Värnpliktsrådet sin rapport och den fick nyligen förnyad medial uppmärksamhet. Den 16 februari kallade jag till mig Försvarsmaktens ledning för en redovisning av vilka åtgärder de avsåg att vidta med anledning av rapportens innehåll. På fredagen samma vecka sammanträffade jag med Värnpliktsrådet för att höra hur de bedömde sina möjligheter för samverkan med Försvarsmakten kring dessa frågor. De har en viktig roll som värnpliktföreträdare i detta förändringsarbete.

Försvarsmakten genomför årligen en attitydundersökning bland landets värnpliktiga. Den senaste undersökningen är från december 2004 där närmare 11 700 värnpliktiga svarat på 56 frågor om ledarskap och attityder under sin värnpliktstjänstgöring. Den visar att ca 80 % av de värnpliktiga säger sig ha förtroende för sina närmaste befäl och att de anser att människors lika värde präglar arbetsklimatet. Detta visar att det finns gott om goda förebilder inom officerskåren. Samma undersökning visar dock att 4 % av de värnpliktiga någon gång i veckan eller oftare upplever sig kränkta av sitt befäl. Utifrån den uppgiften har Försvarsmakten kunnat rikta sina åtgärder inom området.

Försvarsmakten har deklarerat nolltolerans mot alla former av kränkningar. Myndigheten har tagit steget fullt ut från planering till genomförande och uppföljning av åtgärder mot kränkande behandling.

Jag kan ge flera exempel på särskilda åtgärder som Försvarsmakten har vidtagit.

Sedan mars i år har Försvarsmakten som rutin att redan vid det första välkomnandet till förbandet informera de nyinryckta värnpliktiga om de grundläggande värderingar som Försvarsmakten står för. Detta är ett komplement till den informationsfolder om värdegrundsfrågor som alla värnpliktiga sedan sommaren 2004 får i brevlådan före inryckningen. Myndighetens inriktning är att respekten för människans okränkbara värde ska genomsyra all verksamhet. Detta gäller naturligtvis även pedagogiken i utbildningsverksamheten.

För att klargöra att det är en uppgift för all personal att motverka kränkande behandling genomför ÖB en rundresa med 44 förbandsbesök under hösten och vintern. Vid dessa möten träffar han alla anställda och värnpliktiga för en dialog kring frågor om värderingar och etik.

Regeringen har genom flera insatser strävat efter att öka de totalförsvarspliktigas rättssäkerhet. Inom Styrelsen för psykologiskt försvar, SPF, har en funktion, Rättsfunktionen, inrättats för information i rättsfrågor för värnpliktiga. SPF har i uppgift att informera om de rättigheter som de värnpliktiga har och hur dessa kan tas till vara. SPF ska även genom vägledande och rådgivande verksamhet samt genom egna initiativ främja personalvården för totalförsvarspliktiga.

Regeringen har också ställt utökade krav på Försvarsmakten, Försvarshögskolan och Pliktverket genom att den 20 januari 2004 ge myndigheterna i uppdrag att i samverkan redovisa en gemensam strategi för följande frågor.

1.   Alla ungdomar, oaktat kön, etnisk tillhörighet eller sexuell läggning ska känna sig välkomna både när de mönstrar och när de gör sin värnplikttjänstgöring.

2.   Ledarskapet inom myndigheterna ska bidra till en arbetsmiljö som främjar jämställdhet och ökad mångfald.

Regeringen följer myndigheternas arbete med detta uppdrag. Jag besökte personligen samverkansgruppens möte den 19 september i år för att föra dialog kring dessa viktiga frågor.

Regeringen har även gett Diskrimineringsutredningen i uppdrag att i översynen av en sammanhållen diskrimineringslagstiftning för alla samhällsområden överväga om värnpliktiga ska kunna omfattas av det diskrimineringsskydd som gäller i arbetslivet. Utredningen lämnar sitt förslag den 31 januari 2006 och blir en viktig del i det fortsatta arbetet mot diskriminering och kränkningar.

Sammantaget sker alltså ett aktivt arbete inom såväl Regeringskansliet som myndigheterna för att komma till rätta med de problem som finns med kränkande behandling.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.