Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

kränkande attityder inom Försvarsmakten

Skriftlig fråga 2004/05:979 av Fridolin, Gustav (mp)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2005-02-16
Inlämnad
2005-02-16
Besvarad
2005-02-23
Svar anmält
2005-02-25

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 16 februari

Fråga 2004/05:979

 av Gustav Fridolin (mp) till försvarsminister Leni Björklund om kränkande attityder inom Försvarsmakten

Vid flera tillfällen under de senaste åren har kränkande attityder bland befäl inom Försvarsmakten, baserade på sexistiska, rasistiska eller homofoba tendenser, kommit upp till diskussion. I en ny undersökning som Värnpliktsrådet har utfört uppges att var femte värnpliktig anser att befälen använder sig av nedlåtande och förlöjligande kommentarer med anspelning på kvinnor. Förutom att denna typ av attityder är direkt skadlig inom en samhällelig utbildning innebär de att kvinnor, homosexuella och invandrare får svårare att genomföra en god utbildning under sin tid inom Försvarsmakten. Eller som Värnpliktsrådet uttrycker det i sin rapport: "Om Försvarsmakten skall kunna möta framtidens krav krävs en befälskår med en sund syn på ledarskap och pedagogik, där mångfalden välkomnas, och inte förhindras genom förminskande kränkningar och förlegade attityder. Där befälen vinner de värnpliktigas förtroende genom att vara föregångsmän förmedlas bilden av att mål uppnås genom acceptans och samarbete, och inte genom att göra minoriteter i den egna gruppen till någon form av gemensam fiende eller hatobjekt."

Mot bakgrund av Värnpliktsrådets rapport vill jag fråga försvarsministern vilka åtgärder hon avser att vidta för att komma till rätta med sexistiska, rasistiska och homofoba tendenser inom Försvarsmakten.

Svar på skriftlig fråga 2004/05:979 besvarad av Leni Björklund

den 23 februari

Svar på fråga 2004/05:979 om kränkande attityder inom Försvarsmakten

Försvarsminister Leni Björklund

Gustav Fridolin har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att komma till rätta med sexistiska, rasistiska och homofoba tendenser inom Försvarsmakten.

Vi är många som är upprörda över uppgifterna om att värnpliktiga utsätts för förödmjukande kommentarer och kränkande attityder under sin tjänstgöringstid. Det resultat som Värnpliktsrådets rapport Skärskådat ledarskap visar är inte bara nedslående utan helt oacceptabelt för en myndighet som har i uppgift att försvara demokratiska värden.

Frågor om de värnpliktigas situation finns ständigt med i mina dialoger med Försvarsmakten. Måndagen den 14 februari presenterade Värnpliktsrådet sin rapport. Den 16 februari fick Försvarsmaktens ledning redovisa för mig vilka åtgärder de avsåg att vidta med anledning av rapportens innehåll. På fredagen samma vecka avsatte jag tid för att föra en dialog med Värnpliktsrådet kring hur deras möjligheter ser ut för samverkan med Försvarsmakten kring dessa frågor. De har en viktig roll som värnpliktföreträdare i detta förändringsarbete.

De krav såväl regeringen och myndighetsledningen ställer på sin personal är mycket höga. Tyvärr finns det viss personal som inte lever upp till de höga krav som ställs på en officer, vars yttersta uppgift är att försvara landets oberoende och demokratiska system. Detta skadar inte bara de värnpliktiga, utan även de kolleger som håller sig till gällande regler och värderingar.

Försvarsmakten genomför årligen en attitydundersökning bland landets värnpliktiga. Den senaste undersökningen är från december 2004 där närmare 11 700 värnpliktiga svarat på 56 frågor om ledarskap och attityder under sin värnpliktstjänstgöring. Den visar att ca 80 % av de värnpliktiga säger sig ha förtroende för sina närmsta befäl och att människors lika värde präglar arbetsklimatet. Det visar att det finns gott om goda förebilder inom officerskåren. Samma undersökning visar dock att 4 % av de värnpliktiga någon gång i veckan eller oftare upplever sig kränkta av sitt befäl. Utifrån den nedslående uppgiften har Försvarsmakten kunnat rikta sina åtgärder mot dessa problemområden inom organisationen.

Därutöver har regeringen vidtagit en rad åtgärder för att öka de totalförsvarspliktigas rättssäkerhet. Inom Styrelsen för psykologiskt försvar (SPF) har en funktion inrättats för information i rättsfrågor för värnpliktiga. SPF har i uppgift att informera om de rättigheter som de värnpliktiga har och hur dessa kan tas till vara. SPF ska även genom vägledande och rådgivande verksamhet samt genom egna initiativ främja personalvården för totalförsvarspliktiga. Dessutom har regeringen gett Diskrimineringsutredningen i uppdrag att i översynen av en sammanhållen diskrimineringslagstiftning för alla samhällsområden överväga om värnpliktiga ska kunna omfattas av det diskrimineringsskydd som gäller i arbetslivet. Ett gott rättsskydd ska vara en självklarhet för den som utbildas med plikt.

I en organisation som i allt högre utsträckning deltar i internationella operationer blir försvar av mänskliga rättigheter en central uppgift. Just därför är det av yttersta vikt att Försvarsmakten gör allt för att förhindra kränkande attityder i den egna organisationen. Både jag och Försvarsmakten överväger nu vilka åtgärder som behöver vidtas.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.