Kraftigt växande vårdköer

Skriftlig fråga 2016/17:495 av Cecilia Widegren (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2016-12-12
Överlämnad
2016-12-13
Anmäld
2016-12-14
Svarsdatum
2016-12-28
Sista svarsdatum
2016-12-28
Besvarad
2016-12-28

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Gabriel Wikström (S)

 

Regeringens Gabriel Wikström (S), ansvarigt statsråd för hälso- och sjukvården i Sverige, har nu inom loppet av en vecka försökt föra svenska folket bakom ljuset vid ett par tillfällen. Detta är mycket olyckligt. Först i Sveriges Radios lördagsintervju i P1 sedan i Sveriges Televisions program Agenda.

Det handlar om att vårdköer nu växer igen och att statsrådet, upprepat, fortsätter skylla problemet på andra i stället för att ta det ansvar statsrådet har. Det är att visa sjuka äldre och patienter i den svenska vården bristande respekt och förståelse.

Gabriel Wikström fortsätter att helt fräckt påstå följande: ”Regeringen har varit helt överens med de borgerliga partierna om att avskaffa kömiljarden.”

Statsrådet Wikström verkar tro att om han behåller ett begrepp som inte används längre så kan han ge intrycket av att det inte är regeringen som medvetet tagit bort det prestationsbaserade redskap som kortade vårdköer i Sverige mellan åren 2007 och 2014.

Väntetiderna inom svensk hälso- och sjukvård är bland Europas allra längsta. Vårdköerna blir nu allt längre igen och växer snabbt efter att utvecklingen åren dessförinnan varit mer positiv.

År 2007 fick till exempel var fjärde patient vänta mer än 90 dagar på operation i specialistvården, år 2014 var det drygt var åttonde patient. (Källa: Sveriges Kommuner och Landsting.)

Allianspartiernas gemensamma budget vann omröstningen i riksdagen efter valet 2014, som sedan den nya vänsterregeringen motvilligt administrerade som statsbudget under 2015. Denna budget innehöll bland annat följande förslag:

”Kömiljarden behålls och utvecklas till en samordnings- och tillgänglighetsmiljard. Förutom att fortsatt främja tillgänglighet och korta köer ska den också öka huvudmännens förutsättningar och drivkrafter att skapa mer sammanhållna vårdkedjor och öka vårdgivarnas helhetsansvar för patienten.”

(Källa: Alliansens gemensamma budgetmotion 2015, Ett starkare Sverige, s. 41.)

Regeringen har medvetet tagit bort de redskap som fanns för att korta väntetider med hänvisning till att den trängde undan vård. Vi är medvetna om att sådana tendenser till effekter fanns. Därför föreslår vi att en mer heltäckande vårdgaranti som fortfarande är prestationsbunden utvecklas. Regeringen avvisar detta förslag, men har samtidigt inte förmått lägga fram ett enda eget konkret förslag om att minska väntetider i vården.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet Gabriel Wikström:

 

Vilka dokument och fakta stöder sig statsrådet på när han hävdar att Alliansen vill ta bort de prestationsbaserade redskap som kortade vårdköer kraftigt och när avser statsrådet att lägga fram konkreta förslag i riksdagen i syfte att korta de numera kraftigt växande vårdköerna?

Svar på skriftlig fråga 2016/17:495 besvarad av Statsrådet Gabriel Wikström (S)

Dnr S2016/07703/FS

Socialdepartementet

Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2016/17:495 av Cecilia Widegren (M) Kraftigt växande vårdköer

Cecilia Widegren har frågat mig vilka dokument och fakta som jag stöder mig på när jag hävdar att Alliansen vill ta bort de prestationsbaserade redskap som kortade vårdköer kraftigt och när jag avser att lägga fram konkreta förslag i riksdagen i syfte att korta de numera kraftigt växande vårdköerna.

Tillgänglighet i vården är en prioriterad fråga för regeringen. Sett över tid har tillgängligheten i vården förbättrats, men de senaste åren finns en oroväckande utveckling kopplat till tillgänglighetsmåtten i vårdgarantin. Det är dock värt att notera att denna utveckling startade redan 2014, under den tidigare prestationsbaserade kömiljardens sista år.

Cecilia Widegren tar upp ett uttalande jag gjort i Agenda. Uttalandet rörde tillfället för kömiljardens avskaffande, det vill säga budgetbeslutet för 2015. Hon citerar sedan själv det förslag där de borgerliga partierna ville göra om kömiljarden till en samordnings- och tillgänglighetsmiljard. I och med detta förslag fanns det inget parti som då ville ha kvar kömiljarden i dess tidigare form.

Frågan om tillgänglighet hänger starkt samman med frågan om kompetensförsörjning. De problem med bemanning och kompetensförsörjning som finns i vården bidrar till att minska vårdens kapacitet och därmed också tillgängligheten. Här har regeringen vidtagit en mängd åtgärder. De generella statsbidragen höjs med miljardbelopp för landstingen från 2017. En särskild professionsmiljard har införts som adresserar just utmaningarna kring kompetensförsörjning. Medel har tillförts för validering av utländska hälso- och sjukvårdsutbildningar, liksom för utbyggnad av utbildningsplatser inom sjuksköterske- och specialistsjuksköterskeutbildningarna. Regeringen gör också en satsning på två miljarder kronor under mandatperioden för att förbättra tillgängligheten inom cancervården och göra den mer jämlik.

Under perioden 2015–2018 träffar regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) årliga överenskommelser om kortare väntetider i cancervården. Huvudfokus i satsningen är att införa en modell med standardiserade vårdförlopp. Aktuella uppföljningar från Regionala Cancercentrum i Samverkan och Socialstyrelsen visar bland annat att utvecklingen på det området redan har brutits och att väntetiderna kortats väsentligt med standardiserade vårdförlopp.

Uppföljning av väntetiderna är en viktig del i såväl regeringens som landstingens arbete med att förbättra tillgängligheten i vården. Därför har Socialstyrelsen fått regeringens uppdrag att utveckla uppföljningen av hälso- och sjukvårdens tillgänglighet.

Vidare kommer regeringen att initiera en försöksverksamhet med så kallade patientkontrakt i vården för att ytterligare utveckla tillgänglighetsarbetet.

Regeringen bereder också förslag från aktuella statliga utredningar, bland annat Effektiv vård (SOU 2016:2), som har potential att bidra till långsiktigt förbättrad tillgänglighet i vården.

Min sammantagna bedömning utifrån vad som anförts ovan är att regeringen redan gör kraftfulla insatser som på olika sätt förbättrar tillgängligheten för patienter.

Stockholm den 23 december 2016

Gabriel Wikström

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.