Kostnadsexplosionen för svensk sjöfart

Skriftlig fråga 2018/19:27 av Cecilia Widegren (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2019-01-24
Överlämnad
2019-01-25
Anmäld
2019-01-30
Svarsdatum
2019-02-06
Sista svarsdatum
2019-02-06

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Tomas Eneroth (S)

 

Sjöfarten är en av de mest energieffektiva transportformerna, inte minst med tanke på att den har en liten negativ påverkan när det till exempel gäller buller och trängsel. Till havs, via sjöar och älvar, är sjöfarten en unik del av infrastrukturen. Det finns stor kapacitet för sjöfarten generellt och till exempel i vattenleder och i Sveriges större insjöar, som Vänern i synnerhet. Den klimat- och miljömässiga konkurrenskraften måste regeringen ta till vara och stärka svensk sjöfart, något som den gamla rödgröna regeringen tyvärr inte klev fram och verkade för i praktiken.

I den nyligen presenterade regeringsförklaringen säger statsministern: ”Allt fler långväga godstransporter ska flyttas från lastbil till tåg och sjöfart.”

Det förpliktar! Som första regeringsbeslut kan regeringen nu leva upp till regeringsförklaringen. Svensk sjöfart, bland annat genom Vänerregionens Näringslivsråd, har återkommande lyft fram problematiken med att regeringens ord inte stämmer överens med vad Sjöfartsverket arbetar fram. På regeringens bord ligger därför för avgörande bland annat en ny modell för farledsavgifter, en ny kostnadsmodell för lots och lotsservice samt avsaknad av miljöbonus för fartyg som har ställt om. Alla dessa förslag som regeringen ännu inte valt att lägga i papperskorgen innebär en rejäl kostnadsexplosion för sjöfarten, i synnerhet för insjöfarten. Trots upprepad dialog har regeringen inte förbättrat för svensk sjöfart.

När sjöfarten blir dyrare väljer fler lastbil, precis tvärtemot vad regeringen säger. Men regeringens agerande hittills leder till en så stor kostnadsexplosion att omställningen uteblir.

Det är dags för regeringen att se över och förbättra för svensk sjöfart, bland annat genom att omgående se över farledsavgifter, rabatter för fartyg som ofta går samma sträcka, miljöbonus för fartyg som är miljö- och klimatsmarta, förenkling och förbättring av lots och lotsservice, för att nämna några frågor. 

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Tomas Eneroth:

 

Avser statsrådet att omgående se över kostnadsexplosionen för svensk sjöfart i allmänhet och insjöfarten i synnerhet, för att möjliggöra fler miljö- och klimatsmarta transporter till sjöss?

Svar på skriftlig fråga 2018/19:27 besvarad av Statsrådet Tomas Eneroth (S)



N2019/00283/MRT

Näringsdepartementet

Infrastrukturministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2018/19:27 av Cecilia Widegren (M)
Kostnadsexplosionen för svensk sjöfart

Cecilia Widegren har frågat mig om jag avser att omgående se över kostnaderna för svensk sjöfart.

Den senaste tiden har vi sett tecken på att de åtgärder som den förra mandatperiodens regering genomförde i syfte att stärka svensk sjöfarts konkurrenskraft har haft effekt. En utveckling som i sin tur även kan bidra till en överflyttning av godstransporter från väg till sjö.

I våras beslutade regeringen den nationella trafikslagsövergripande planen för transportinfrastrukturen för perioden 2018–29. Den innehåller mer investeringar i sjöfart än någon tidigare plan, bl.a. kapacitetsåtgärder i farleden i Göteborgs hamn och nya slussar i Trollhättan. I juni 2018 presenterade regeringen en nationell godstransportstrategi, den första i sitt slag. I strategin återfinns flera förslag som på olika sätt tar upp förutsättningarna för sjöfarten att ta andelar från övriga godstransporter men även mer specifikt för att utveckla just sjöfarten. Flera regeringsuppdrag har beslutats i anslutning till strategin. Exempelvis ska Trafikverket få en nationell samordningsfunktion för inrikes sjöfart och närsjöfart som ska jobba för en överflyttning av godstransporter från väg till sjö. En samordnare har nyligen utsetts av Trafikverket. Vidare ska Trafikanalys analysera behovet av att främja intermodala godstransporter och hur det kan ske, där en s.k. omlastningspeng skulle kunna vara ett alternativ. Syftet är att öka incitamenten att välja transportupplägg som inkluderar sjöfart och järnväg. Regeringen har dessutom inrättat ett godstransportråd.

De senaste åren har regeringen jobbat hårt för att vända den negativa trenden vad gäller antalet svenskregistrerade fartyg och bl.a. infört tonnagebeskattning samt genomfört regelförenklingar.

Sammantaget har regeringens insatser, i kombination med branschens eget arbete, resulterat i att vi lyckats vända utflaggningstrenden. Flera rederier har registrerat eller är på väg att registrera fartyg i det svenska registret. Fler svenskregistrerade fartyg ger i sin tur positiva effekter på sysselsättningen, antalet praktikplatser för studenter, kompetensen i branschen och Sveriges förhandlingskraft i internationella organ.

Avslutningsvis vill jag påpeka att Sjöfartsverket är ett affärsverk och finansieras huvudsakligen av farleds- och lotsavgifter. Det är Sjöfartsverket som till stora delar bestämmer avgifternas storlek. Sjöfartsverkets avgiftssystem bidrar till att säkerställa ekonomisk stabilitet i verkets ekonomi. Jag vill också poängtera att det utgår en reducering av lotsavgifterna för sjötrafik som bedrivs på både Vänern och Mälaren.

Stockholm den 5 februari 2019

Tomas Eneroth

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.