Kostnaderna om Sverige missar klimatåtaganden inom EU
Skriftlig fråga 2025/26:141 av Aida Birinxhiku (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2025-10-29
- Överlämnad
- 2025-10-30
- Anmäld
- 2025-11-04
- Sista svarsdatum
- 2025-11-05
- Svarsdatum
- 2025-11-12
- Besvarad
- 2025-11-12
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Enligt regeringens egna beräkningar är Sverige på väg att missa samtliga nationella klimatmål och åtaganden till EU. Detta riskerar att medföra betydande kostnader för svenska skattebetalare. De medlemsländer som inte uppfyller sina klimatmål till 2030 kan enligt EU:s regelverk bli tvungna att kompensera detta genom att köpa överprestationer från andra medlemsstater. Hur stora dessa kostnader kan bli för Sverige har regeringen ännu inte redovisat offentligt.
Det finns medlemsländer som redan har analyserat de ekonomiska konsekvenserna av missade klimatåtaganden till EU. I Irland har de nationella myndigheterna uppskattat kostnaden till motsvarande 90–290 miljarder kronor fram till 2030. Baserat på regeringens egna utsläppsprognoser och EU:s aktuella prisprognoser för utsläppsenheter kan kostnaderna för Sverige uppgå till flera tiotals miljarder kronor under perioden fram till 2032, beroende på utvecklingen av Sveriges utsläpp och kostnaden för att köpa överprestationer från andra medlemsstater.
Dessa potentiella utgifter kan få betydande effekter på de offentliga finanserna. De är också av direkt betydelse för statens budgetplanering och för svensk klimat- och finanspolitik i stort. Trots detta har regeringen ännu inte presenterat några egna bedömningar eller prognoser över de ekonomiska konsekvenserna av ett eventuellt målmisslyckande till 2030. Frågan är än mer angelägen gällande delmålet för LULUCF-sektorn, som ska utvärderas redan 2027 för perioden 2021–2025.
Min frågeställning till finansminister Elisabeth Svantesson är därför följande:
Vilka prognoser har ministern, inom ramen för sitt ansvar för statens budget och de offentliga finanserna, låtit ta fram eller avser ministern att låta ta fram över de ekonomiska konsekvenserna om Sverige inte uppfyller sina klimatåtaganden inom EU?
Svar på skriftlig fråga 2025/26:141 besvarad av Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L)
Svar på fråga 2025/26:141 Kostnaderna om Sverige missar klimatåtaganden inom EU
till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Svar på fråga 2025/26:141 av Aida Birinxhiku (S)
Kostnaderna om Sverige missar klimatåtaganden inom EU
Aida Birinxhiku har frågat finansministern vilka prognoser ministern, inom ramen för sitt ansvar för statens budget och de offentliga finanserna, har låtit ta fram eller som ministern avser att låta ta fram över de ekonomiska konsekvenserna om Sverige inte uppfyller sina klimatåtaganden inom EU.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Låt mig konstatera att Sverige, som alla medlemsstater i EU, är bundet av EU:s ansvarsfördelningsförordning och att regeringen verkar för att Sverige ska leva upp till sitt åtagande i enlighet med förordningen. Sverige är ett av de länder med tuffast åtagande till 2030.
Regeringen analyserar vilka ytterligare åtgärder som behövs för att minska utsläppen och nå ESR-åtagandet. En del i detta arbete är den s.k. Styrmedelsutredningen (dir. 2024:98) som i vår kommer att presentera förslag på styrmedel för att på ett kostnadseffektivt och samhällsekonomiskt effektivt sätt kunna nå ESR-åtagandet och det långsiktiga klimatmålet till 2045.
Markanvändningssektorn är en sektor med stora inneboende osäkerheter både när det gäller hur framtiden för nettoupptaget utvecklas och hur mätningar och beräkningar görs. Sverige har bland de högsta nettoupptagen av koldioxid i skogsmark i EU. Det senaste årtiondets trend är dock att tillväxten i skogen har minskat. Det beror i stor utsträckning på oförutsägbara och svårkontrollerbara faktorer kopplade till klimatförändringar såsom torka och angrepp av skadegörare, exempelvis granbarkborren. Det här är en situation som Sverige delar med flera medlemsstater i EU. Regeringen för därför en aktiv och konstruktiv dialog med kommissionen och andra medlemsstater om hur vi gemensamt kan ta oss an dessa utmaningar och hantera de inneboende osäkerheterna på ett realistiskt sätt.
På grund av osäkerheterna i beräkningarna är det för tidigt att avgöra vad åtagandet för markanvändningssektorn faktiskt innebär och därmed hur förutsättningarna för att nå Sveriges klimatåtaganden inom EU ser ut.
Stockholm den 12 november 2025
Romina Pourmokhtari
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.