Kostnader vid forskningsfinansiering

Skriftlig fråga 2015/16:1151 av Linda Snecker (V)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2016-04-26
Överlämnad
2016-04-27
Anmäld
2016-04-28
Svarsdatum
2016-05-04
Sista svarsdatum
2016-05-04
Besvarad
2016-05-04

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)

 

Att ansöka om externa forskningsmedel är en alltför komplicerad historia. Forskaren ska ta hänsyn inte bara till sitt eget forskningsområde utan även till direkta kostnader och eventuella krav på medfinansiering från det egna lärosätet. Utöver dessa aspekter ska lärosätets indirekta overheadkostnad inkluderas i forskningsansökan, en kostnad som det kan vara svårt att få full täckning för.

Centrala funktioner på ett universitet ska självfallet finansieras gemensamt, på såväl fakultets-, institutions- som avdelningsnivå. Men skillnader mellan lärosätena är stora. Stora lärosäten med mycket forskning har liten andel overhead, små lärosäten har större andel. Overheadkostnadernas andel för de genomsnittligt mest forskningstunga universiteten är 19 procent. Flera små lärosäten har runt 30 procent overhead.

Enligt SUHF-modellen ska den indirekta kostnaden inklusive lokalkostnader motsvara ett pålägg på runt 50 procent. Vetenskapsrådet och flera statliga finansiärer har accepterat denna modell, men acceptansen varierar bland andra finansiärer.

Beroende på vem som är forskningsfinansiären och vilket lärosäte forskaren befinner sig på blir forskningen per krona varierande. Forskningen blir på det sättet inte ekonomiskt likvärdig på grund av ett krångligt finansieringssystem.

Mot bakgrund av vad som har anförts ovan vill jag fråga statsrådet:

 

Avser statsrådet att vidta åtgärder för att underlätta för forskare så att de enklare ska kunna söka externa forskningsmedel och för att skapa ett mer likvärdigt system?

Svar på skriftlig fråga 2015/16:1151 besvarad av Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)

Dnr U2016/02104/UH

Utbildningsdepartementet

Till riksdagen

Svar på fråga 2015/16:1151 av Linda Snecker (V) Kostnader vid forskningsfinansiering

Linda Snecker har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att underlätta för forskare så att de enklare ska kunna söka externa forskningsmedel och för att skapa ett mer likvärdigt system.

Av regeringsförklaringen som presenterades i oktober 2014 framgår att regeringen vill prioritera upp basanslagen till forskning. Ökade basanslag ger universitet och högskolor större möjligheter att själva styra och prioritera sin verksamhet. Universitet och högskolor måste ges förutsättningar att arbeta strategiskt och långsiktigt för att bland annat säkra attraktiva karriärvägar och en jämställd akademi. En prioritering av basanslagen gör att lärosätena i högre utsträckning bland annat ska kunna ansvara för basfinansiering för forskare, det vill säga deras lokaler, löner och utrustning. Det innebär också att de ska ta ett helhetsansvar för bland annat forskarutbildningen och för forskares karriärvägar.

Det är viktigt att forskare ges goda förutsättningar att ägna sig åt sin forskning. En prioritering av basanslagen och åtgärder för att skapa trygga och tydliga karriärvägar för unga forskare är delar i regeringens politik för att åstadkomma detta. Regeringen avser att återkomma i denna fråga i den forskningsproposition som regeringen planerar att presentera och lämna till riksdagen under hösten.

Sedan 2010 gäller principen att statliga myndigheter, när de finansierar forskningsprojekt vid universitet och högskolor, även ska bidra med en proportionell andel av de indirekta kostnaderna. En anledning till att statliga myndigheter bör bidra till både direkta och indirekta kostnader är att undvika att lärosätets basanslag automatiskt binds upp till att finansiera forskningens gemensamma kostnader.


Universitet och högskolor har tillsammans tagit fram en modell för att beräkna de indirekta kostnaderna. Modellen säkerställer ett enhetligt sätt att redovisa och används som underlag när lärosätena ansöker om pengar från forskningsfinansiärerna. Modellen tydliggör vad ett forskningsprojekt verkligen kostar. Kärnverksamheten är beroende av att det finns gemensamma funktioner och det är väsentligt att dessa kostnader inte döljs.

En enhetlig redovisning gör det också möjligt för lärosätena att jämföra sig med varandra och ger möjlighet att identifiera områden där kostnader kan sänkas. Det finns skillnader mellan storleken på de indirekta kostnaderna och de varierar delvis, men inte enbart på grund av lärosätenas storlek. Skillnaderna är dock relativt små och det finns inga indikationer på att de skulle påverka bidragsgivarnas bedömningar.

Stockholm den 4 maj 2016

Helene Hellmark Knutsson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.