Till innehåll på sidan

Kostnader och polisiära konsekvenser av gränskontroller

Skriftlig fråga 2015/16:588 av Rasmus Ling (MP)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2016-01-11
Överlämnad
2016-01-12
Anmäld
2016-01-13
Svarsdatum
2016-01-20
Sista svarsdatum
2016-01-20
Besvarad
2016-01-20

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Anders Ygeman (S)

 

Den 11 november 2015 meddelade inrikesministern på en presskonferens att gränskontroller skulle införas vid gränspassage till Sverige. Dessa skulle göras av polis på första anhalten i Sverige, vid Hyllie station i Malmö. Samtliga passagerare skulle därefter legitimera sig, och den som inte hade inresetillstånd skjutsades till Migrationsverket vid Jägersro för att söka asyl.

Tåg från Köpenhamn till Malmö har tidigare gått med tiominuterstrafik, och ofta med trekopplade tågsätt. Kontroller har alltså gjorts av tiotusentals resenärer dagligen i två månaders tid. Detta har givetvis krävt stora polisiära resurser. Dels i form av pengar, dels i form av att polisen rimligen har fått lägga andra väsentliga uppgifter åt sidan. Då gränskontrollerna nu har pågått i två månader, och regeringen har förlängt dessa ytterligare en månad, känns det synnerligen angeläget att fråga vad detta hittills har inneburit för Polismyndigheten.

 

Jag vill därför fråga statsrådet vad gränskontrollerna inneburit i form av kostnader och vad Polismyndigheten nedprioriterat sedan den 12 november.

Svar på skriftlig fråga 2015/16:588 besvarad av Statsrådet Anders Ygeman (S)

Dnr Ju2016/00234/POL

Justitiedepartementet

Inrikesministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2015/16:588 av Rasmus Ling (MP) Kostnader och polisiära konsekvenser av gränskontroller

Rasmus Ling har frågat mig vad gränskontrollerna inneburit i form av kostnader och vad Polismyndigheten nedprioriterat sedan den 12 november.

Polismyndighetens genomförande av gränskontroller vid inre gräns medför naturligtvis en ökad arbetsbörda för myndigheten och behov av omprioriteringar. Verksamhetsmässiga omprioriteringar är dock något Polismyndigheten ständigt behöver göra utifrån hur omvärlden förändras.

I den prognos som Polismyndigheten lämnade till regeringen i oktober 2015 flaggade myndigheten för att det kan behövas stora resursförstärkningar under kommande år. Polismyndigheten bedömde dock att den klarar verksamheten under 2016 med tilldelade medel och befintlig anslagskredit.

Justitiedepartementet för en löpande dialog med Polismyndigheten om resursläget och avvaktar för närvarande myndighetens närmare analys av konsekvenserna för både verksamheten och ekonomin. Polismyndigheten ska återkomma till regeringen under januari.

Stockholm den 19 januari 2016

Anders Ygeman

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.