Kostnader för sammanslagningen av AP-fonderna
Skriftlig fråga 2025/26:741 av Joakim Sandell (S)
Händelser
- Inlämnad
- 2026-04-22
- Överlämnad
- 2026-04-22
- Anmäld
- 2026-04-23
- Svarsdatum
- 2026-04-29
- Sista svarsdatum
- 2026-04-29
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M)
I samband med omorganisationen av AP-fonderna avvecklades Första AP-fonden, och dess tillgångar fördes över till andra fonder inom buffertfondssystemet. Syftet med reformen var att effektivisera kapitalförvaltningen och sänka kostnaderna i pensionssystemet.
Enligt uppgifter i medier kan dock kostnaderna för avvecklingen ha varit betydligt högre än vad som framgår av den slutliga rapport som lämnades till regeringen. I den offentliga slutrapporten uppges kostnaderna för omorganisationen till omkring 243 miljoner kronor. Samtidigt visar interna uppgifter från Första AP-fonden att avvecklingen av vissa derivatpositioner kan ha inneburit en negativ resultatpåverkan på nära 2 miljarder kronor i utebliven avkastning.
Trots att uppgifter om dessa förluster enligt uppgift fanns i underlag till utredningen ska de inte ha redovisats i den slutliga rapport som överlämnades till regeringen. I rapporten anges i stället endast en allmän formulering om en negativ resultatpåverkan utan någon närmare kvantifiering.
Om dessa uppgifter stämmer väcker det frågor om regeringens beslutsunderlag och om den fullständiga kostnadsbilden av reformen har redovisats på ett korrekt och transparent sätt.
Mot denna bakgrund vill jag fråga finansmarknadsminister Niklas Wykman:
Har ministern tagit initiativ till en analys av den fullständiga kostnadsbilden, när det enligt uppgifter i medier saknades redovisning av de samlade kostnaderna, inklusive indirekta kostnader såsom utebliven avkastning till följd av avvecklade derivatpositioner, i slutbetänkandet som överlämnades till regeringen?
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

