kosovoalbanska flyktingar
Skriftlig fråga 2000/01:976 av Åkerhielm, Anna (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-03-27
- Anmäld
- 2001-04-03
- Besvarad
- 2001-04-05
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 23 mars
Fråga 2000/01:976
av Anna Åkerhielm (m) till statsrådet Maj-Inger Klingvall om kosovoalbanska flyktingarTorsdagen den 22 mars stod det att läsa i svenska medier att den svenska staten avsåg att genom Migrationsverkets försorg återsända 120 kosovoalbaner från olika delar av Sverige som har fått avvisningsbeslut. Det specialchartrade flygplanets avgång, som i går skulle ha tagit kosovoalbanska flyktingar tillbaka till Kosovo, ställdes dock in sedan hälften av flyktingarna valt att gå under jorden.
Samma dag beslutade dock regeringen att sända ytterligare ca 190 man till Kosovo för att förstärka den trupp på ca 800 svenska soldater som redan finns i området.
Regeringen sänder mycket dubbla signaler när man väljer att skicka militära förstärkningar till ett område som man samtidigt anser är så tryggt och lugnt att man utan problem kan skicka tillbaka flyktingar dit.
Vad avser biståndsministern göra för att tillgodose att de kosovoalbanska flyktingarna tryggt kan återvända till en region som regeringen samtidigt anser är så orolig, att man valt att skicka militära förstärkningar dit?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:976 besvarad av statsrådet Maj-Inger Klingvall
Svar på fråga 2000/01:976 om kosovoalbanska flyktingar
Statsrådet Maj-Inger Klingvall
Anna Åkerhielm har frågat mig vad jag avser att göra för att tillgodose att de kosovoalbanska flyktingarna tryggt kan återvända till en region som regeringen samtidigt anser är så orolig, att man valt att skicka militära förstärkningar dit.
Det kan i förstone förefalla som om det finns en motsättning mellan de två förhållanden som Anna Åkerhielm uppmärksammat. Så är emellertid inte fallet.
De som återvänder till regionen gör det till provinsen Kosovo i Förbundsrepubliken Jugoslavien. Som jag nyligen redogjort för i flera frågesvar till riksdagsledamöter, senast den 21 mars till Johan Pehrson, kan kosovoalbaner generellt sett tryggt göra detta. Jag stöder mig därvid bl.a. på de bedömningar som görs av FN-administrationen (UNMIK) och FN:s flyktingkommissariat (UNHCR). Denna uppfattning delas av andra länder som har tagit emot personer från Kosovo för tillfälligt skydd.
De förstärkningar av KFOR, som regeringen beslutat om, görs inte på grund av oroligheter i Kosovo. De oroligheter som förorsakat förstärkningarna äger rum på andra sidan gränsen i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien (FYROM). KFOR gör nu ökade insatser för att Kosovo inte ska kunna utnyttjas som basområde för attacker på FYROM:s territorium. Detta kräver resurser för att förbättra bevakningen av gränsen. Förstärkningen av KFOR samt EU:s ställningstaganden och åtgärder rörande krisen i FYROM avser att motverka en destabilisering i landet.
Det finns ytterligare ett skäl till att regeringen beslutade att förstärka KFOR. En ny uppgift för organisationen är att kunna undsätta observatörer från EU som nyligen har tillförts det oroliga området i sydöstra Serbien. Regeringen anser att Sverige, i egenskap av EU-ordförande, ska kunna medverka i en eventuell sådan undsättning.
UNMIK och UNHCR bedömer att det inte finns anledning för kosovoalbaner att nu avstå från att återvända till Kosovo på grund av händelseutvecklingen i FYROM. Jag ser för min del inte skäl för att ifrågasätta denna bedömning. Jag vill avslutningsvis nämna att jag fortlöpande håller mig underrättad om hur situationen utvecklas och vilka bedömningar som bl.a. UNMIK och UNHCR gör av eventuella återverkningar i Kosovo.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.