kosovoalbanernas säkerhet

Skriftlig fråga 1999/2000:847 av Stalin, Kerstin-Maria (mp)

den 19 april

Fråga 1999/2000:847

av Kerstin-Maria Stalin (mp) till statsrådet Maj-Inger Klingvall om kosovoalbanernas säkerhet

Fram emot sommaren löper de tillfälliga uppehållstillstånden ut för flertalet av de kosovoalbaner som sökt skydd här i Sverige. Oron är stor och frågan måste ställas om det verkligen är riskfritt att återvända och till vad återvänder kosovoalbanerna? T.ex. är stora delar av Kosovo fortfarande minerat, hittills har man endast kunna finna en bråkdel av de minor som lagts ut. I den miljön kan inte barn släppas ut för att leka och detta gör det omöjligt att leva ett någorlunda drägligt liv, samt på många håll saknas också fungerande system för vatten, elektricitet och avlopp. Amnesty kritiserade så sent som i februari i år FN:s misslyckanden i Kosovo. Fortfarande saknas ett multietniskt, oberoende och opartiskt rättssystem i provinsen vilket resulterar i att övergrepp mot minoriteterna kan begås utan att förövarna ställs inför rätta. Rättegångar fördröjs och flera domare har utsatts för hot och våldsamma attacker. Det är också fortfarande väldigt svårt att försörja sig i Kosovo. Är detta verkligen ett säkert samhälle att skicka tillbaka människor till? Borde inte dessa människor kunna erbjudas skydd ytterligare en tid?

En annan problematik är att på den korta tid som nu finns kvar ska Invandrarverket hinna med och fatta beslut i varje enskilt ärende för de kosovoalbaner som söker asyl. Med tanke på att handläggningstiderna vanligtvis brukar sträcka sig över ett par månader kan man fundera över om Invandrarverket verkligen kan garantera att dessa ärenden utreds ordentligt?

Med anledning av ovanstående vill jag fråga ministern:

Avser ministern att se till att kosovoalbanernas säkerhet garanteras både här i Sverige vad det gäller asylhanteringen och vad det gäller återvändandet?