Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

kosovoalbaner i serbiska fängelser

Skriftlig fråga 2000/01:599 av Viklund, Margareta (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-01-30
Anmäld
2001-02-06
Besvarad
2001-02-09

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 30 januari

Fråga 2000/01:599

 av Margareta Viklund (kd) till utrikesminister Anna Lindh om kosovoalbaner i serbiska fängelser

Den jugoslaviska regeringen har lämnat ett förslag till lag om amnesti för fångar dömda för brott mot den jugoslaviska armén och konstitutionen. Den föreslagna lagen reducerar en del fångars fängelsetid med ca 25 %. Enligt den federala justitieministern Momcilo Grubac, kommer mer än 33 000 personer att omfattas av amnesti för brott mot den jugoslaviska armén. De som begått grova brott, exempelvis terrorism, brott mot mänskliga rättigheter och folkmord, producerat och distribuerat narkotika omfattas inte av amnestin. Även de personer som är anklagade för terrorism och för vilka rättegång mot sådana brott pågår är undantagna från amnestin. Det gäller enligt minister Grubac mest kosovoalbaner.

Amnestin omfattar inte den stora delen av kosovoalbaner, som anklagas för terrorism. På det sättet undviker president Kostunica att släppa oskyldiga och ej dömda människor ut ur fängelserna. I och med detta ställningstagande växer oron i Kosovo nu inför de planerade allmänna valen.

Hittills har Serbien inte heller lämnat några uppgifter om försvunna civila, vilka beräknas uppgå till några tusen personer och som kan finnas i serbiska icke-officiella fängelser.

Min fråga till utrikesministern är:

På vilket sätt tänker regeringen under EU-ordförandeskapet ta upp frågan om de försvunna och de utan dom och rannsakan fängslade kosovoalbanerna i officiella och inofficiella fängelser?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:599 besvarad av utrikesminister Anna Lindh

den 9 februari

Svar på fråga 2000/01:599 om kosovoalbaner i serbiska fängelser

Utrikesminister Anna Lindh

Margareta Viklund har frågat mig på vilket sätt regeringen under EU-ordförandeskapet tänker ta upp frågan om de fängslade kosovoalbanerna i serbiska fängelser, samt om försvunna kosovoalbaner i "icke-officiella" fängelser i Serbien.

I samband med Kosovokonflikten 1999 fängslades ett stort antal kosovoalbaner i Serbien. Detta gjordes utan rättegång eller efter summariska rättegångar. Som mest var omkring 2 000 kosovoalbaner fängslade.

I dag finns närmare 700 kosovoalbaner i serbiska fängelser. Av dessa är ett hundratal dömda för vanliga brott och alltså inte politiska fångar. Omkring 400 är åtalade eller dömda för "terrorism" och omkring 200 är åtalade eller dömda för andra "politiska brott".

Den jugoslaviska regeringen presenterade den 10 januari ett förslag till amnestilag som planeras antas i februari. Denna lag omfattar alla kosovoalbanska politiska fångar utom de omkring 400 som åtalats eller dömts för "terrorism".

President Kostunica har förklarat att dessa 400 fall ska prövas på nytt i Serbiens högsta domstol, i syfte att få till stånd ett snabbt frisläppande. Kostunica har sagt att han är medveten om de juridiska tillkortakommanden som präglat dessa individers frihetsberövande.

Den 3 januari 2001 utfärdade EU en deklaration med vädjan till myndigheterna i Belgrad om att snarast möjligt frige kvarvarande kosovoalbanska politiska fångar. Detta har också både statsministern och jag själv tagit upp med jugoslaviska företrädare. Jag vill understryka att EU kommer att fortsatt verka i denna fråga tills dess att den är slutgiltigt löst.

I sammanhanget vill jag även framhålla regeringens stöd för det arbete som utförs av MR-kommissariens särskilde sändebud för frihetsberövade personer i samband med Kosovokrisen, ambassadör Henrik Amnéus.

Vad gäller frågan om försvunna kosovoalbaner i "icke-officiella" fängelser i Serbien kan sägas att det internationella samfundet, och inte minst Internationella rödakorskommittén, gör stora ansträngningar för att fastställa sanningshalten i dessa rykten. Hittills har inte ett enda "icke-officiellt" fängelse upptäckts. Internationella bedömare anser att det är osannolikt att personer som försvann under Kosovokrisen är vid liv i "icke-officiell" fångenskap, både i Serbien och i Kosovo.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.