Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

koscherslakt och tillämplig lagstiftning

Skriftlig fråga 2003/04:853 av Frans, Joe (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2004-03-05
Inlämnad
2004-03-05
Besvarad
2004-03-10
Svar anmält
2004-03-11

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 5 mars

Fråga 2003/04:853

 av Joe Frans (s) till statsrådet Pär Nuder om koscherslakt och tillämplig lagstiftning

I Sverige finns det grupper som upplever att de inte fullt ut kan leva i enlighet med sin religiösa övertygelse utan att bryta mot svensk lagstiftning. Koscher- och halalslakt har diskuterats i Sverige i decennier utan att vi kommit närmare en lösning. Samtliga övriga EU-länder tillåter koscher- och halalslakt, med stöd i EU-konventionen. Det finns i frågan en inbyggd konflikt med djurskyddslagens självklara skydd av djuren och enskilda religionsutövares rättmätiga krav på religionsfrihet samt respekt för historiska och religiösa traditioner.

Frågan har utretts ett antal gånger bland annat i skriften Att slakta ett får i Guds namn (SOU 1999:9) som betonar att respekten för människors religiösa övertygelse måste beaktas på ett tydligare sätt i Sveriges lagstiftning.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet vilken lagstiftning, djurskyddslagstiftningen alternativt EU-konventionen, som enligt hans bedömning är den gällande när det gäller frågan om koscher- och halalslakt.

Svar på skriftlig fråga 2003/04:853 besvarad av Ann-Christin Nykvist

den 10 mars

Svar på fråga 2003/04:853 om koscherslakt och tillämplig lagstiftning

Jordbruksminister Ann-Christin Nykvist

I Sverige är det inte tillåtet att slakta djur utan att först bedöva dem. Religiös slakt i sig är emellertid inte förbjudet. Det förekommer halalslakt enligt muslimsk religiös sed i Sverige, där djuren bedövats innan halssnittet. Det svenska förbudet mot slakt utan bedövning är motiverat av att vetenskapliga studier visar på en rad djurskyddsproblem vid slakt utan bedövning. För att halssnittet ska kunna läggas utan risk för felsnitt måste djuren fixeras. Vid sådan fixering visar djuren avvärjningsreaktioner vilka tolkas som tecken på stark stress och andnöd. Snittet som görs genom hud, muskulatur, luft- och matstrupe samt de stora blodkärlen till hjärnan innebär att djuren kan känna smärta. Särskilt beröringen av sårytorna är mycket smärtsam för djuren. Hos nötkreatur kan det ta upp till två minuter efter snittet innan djuret blir medvetslöst.

I Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna framgår bland annat att var och en har rätt till religionsfrihet och att denna rätt innefattar frihet att utöva sin religion genom gudstjänst, undervisning, sedvänjor och ritualer. Enligt konventionen får inskränkningar av religionsfriheten enbart ske i lag och de måste vara nödvändiga bland annat med hänsyn till skyddet för allmän ordning, hälsa eller moral.

Frågan om rituell slakt har prövats av Europadomstolen i ett mål som rörde om Frankrike bröt mot Europakonventionen genom att vägra en ultraortodox judisk organisation tillåtelse att utföra rituell slakt. Domstolen ansåg att enbart det faktum att rituell slakt är förbjuden inte innebär en inskränkning av religionsfriheten om det finns möjligheter för de ultraortodoxa judarna att äta sådant kött som de finner acceptabelt. Domstolen anförde att rätten till religionsfrihet inte kan utsträckas till en rätt att personligen få delta i rituell slakt, särskilt som de ultraortodoxa judarna i praktiken inte har berövats möjligheten att få tillgång till kött från djur som är slaktade på ett för dem acceptabelt sätt (Cha´are Shalom Ve Tsedek mot Frankrike).

Till Sverige finns i dag införsel av halal- och koscherkött och det finns att köpa i butik vilket gör att den som så önskar har tillgång till sådant kött.

Djurskyddsmyndigheten har vidare i sitt regleringsbrev fått i uppdrag att studera, analysera och utvärdera de slaktmetoder och synsätt som gäller vid religiös slakt i andra länder, särskilt i Nya Zeeland. Uppdraget ska utföras efter hörande av berörda myndigheter och organisationer. För närvarande ser jag inget ytterligare behov av åtgärder.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.