Korruption och otillåten påverkan
Skriftlig fråga 2022/23:297 av Eva Lindh (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2023-01-31
- Överlämnad
- 2023-02-01
- Anmäld
- 2023-02-02
- Svarsdatum
- 2023-02-08
- Besvarad
- 2023-02-08
- Sista svarsdatum
- 2023-02-08
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
I somras tillsatte den S-ledda regeringen en utredning som skulle analysera riskerna och föreslå åtgärder för att motverka korruption och otillåten påverkan. Särskilt fokus i utredningen skulle ligga på offentligt finansierad verksamhet, på effekterna av marknadens intåg i skattefinansierad offentlig verksamhet.
En rad åtgärder genomfördes av den tidigare S-ledda regeringen för att stärka skyddet för offentliganställda och för att stärka arbetet mot korruption inom offentlig verksamhet. Den utredning som beslutades om i juli 2022 skulle vara en viktig del i att stärka och skydda vår rättssäkerhet och likabehandling, som är grundläggande i en demokrati. Att bli behandlad på ett objektivt och korrekt sätt i all offentligt finansierad verksamhet, även den som ges av privata utförare.
Hot och korruption kan leda till att en anställd tvekar, inte vågar fatta behövliga beslut eller utnyttjas till att fatta felaktiga beslut. Enligt Brottsförebyggande rådet, Brå, har ungefär 10–20 procent av tillfrågade myndighetspersoner tvekat inför åtgärder eller undvikit situationer till följd av påverkansförsök. En rapport från Statskontoret (2012:20) visar att tjänstemän och förtroendevalda på kommunal nivå uppfattar att korruptionen ökat. Det saknas dock mätningar av hur omfattande korruptionen är; sannolikt finns det ett mörkertal. Den otillåtna påverkan och korruptionen på kommunal och regional nivå vet vi inte mycket om alls. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) menar dock i rapporten Välfärdsbrott och otillåten påverkan att problematiken kring otillåten påverkan i kommuner verkar öka.
Organisationen Institutet mot mutor visar att 25 av 30 mutbrott under 2021 rörde relationen mellan privat och offentlig verksamhet. Det finns därför ett särskilt skäl att analysera privat verksamhet som verkar inom offentlig sektor.
Enligt den senaste myndighetsgemensamma lägesbilden för organiserad brottslighet (2021) är den organiserade brottsligheten beroende av personer som fattar myndighetsbeslut. I redovisningen framhålls därför att omfattningen av otillåten påverkan och korruption måste granskas eftersom problemen kan vara mycket större än vad som i dag är känt.
Så kom en ny regering. Nu läggs denna viktiga utredning ned. Frågan är varför.
Min fråga till justitieminister Gunnar Strömmer är:
Varför lägger ministern och regeringen ned utredningen om korruption och otillåten påverkan?
Svar på skriftlig fråga 2022/23:297 besvarad av Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Svar på fråga 2022/23:297 av Eva Lindh (S) Korruption och otillåten påverkan
Eva Lindh har frågat mig varför regeringen har lagt ner utredningen om åtgärder mot otillåten påverkan och korruption.
Att otillåten påverkan och korruption får fäste i samhället måste motverkas med full kraft. Effektiva regler mot detta är därför av största betydelse. Men frågor om otillåten påverkan och korruption är också del av ett bredare komplex av frågor som handlar om integriteten i det offentliga beslutsfattandet överhuvudtaget.
För att värna integriteten i det offentliga beslutsfattande krävs även till exempel en översyn av reglerna om tjänstemannaansvar och andra regler som syftar till att möjliggöra effektivt ansvarsutkrävande när offentliganställda begår fel i tjänsten. Det följer av överenskommelsen i Tidöavtalet att en utredning med uppdrag att göra en sådan översyn ska tillsättas.
Till detta kommer också den dimensionen att det för närvarande bedrivs arbete med frågorna på EU-nivå. Europeiska kommissionen har aviserat ett förslag till straffrättsligt direktiv för att bekämpa korruption. För Sveriges del är det troligt att det kommer innebära att lagstiftningen behöver ändras i olika avseenden. Det är därför lämpligt att invänta kommissionens förslag och sedan ta ett nytt grepp om frågorna om otillåten påverkan och korruption å ena sidan och tjänstemannaansvar och ansvarsutkrävande å andra sidan. Då kan även de skyldigheter som följer av bl.a. Sveriges
EU-medlemskap beaktas. Det pågår just nu ett arbete i Regeringskansliet med att ta fram kommittédirektiv till en sådan utredning.
Problematiken avseende otillåten påverkan och korruption förtjänar att tas på stort allvar och med detta omtag kommer regeringen att ta ett tydligare grepp om frågorna.
Stockholm den 8 februari 2023
Gunnar Strömmer
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.