Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

korruption i FN:s humanitära Irakprogram

Skriftlig fråga 2004/05:892 av von Sydow, Henrik (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2005-02-08
Inlämnad
2005-02-08
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2005-02-23
Svar anmält
2005-02-25

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 8 februari

Fråga 2004/05:892

 av Henrik von Sydow (m) till statsrådet Carin Jämtin om korruption i FN:s humanitära Irakprogram

Den oberoende kommission som har granskat FN:s olja-mot-mat-program i Irak ger svidande kritik i sin första delrapport. Olja-mot-mat-programmet lanserades för att minska lidandet för civila irakier under de FN-sanktioner som infördes efter diktaturens invasion av Kuwait. Mellan åren 1996 och 2003 fick Irak sälja olja för 470 miljarder kronor, med krav på att pengarna skulle gå till humanitära förnödenheter som mat och medicin. Enligt den aktuella granskningen följde inte upphandlingsprocessen FN:s regler för ansvar och insyn. Den tillsatta chefen styrde själv vem som skulle få köpa irakisk olja på ett sätt som FN:s regelverk inte tillåter. FN:s egna regler bröts utan insyn och utan att ansvar utkrävdes. Det fanns även brister i ledningens tillsyn. Den oberoende kommissionen konstaterar vidare att FN:s revisionsverksamhet är underfinansierad och underbemannad. Revisionen är oförmögen att överse komplexa program, vilket väcker ytterligare farhågor för hur FN:s insatser efter tsunamikatastrofen kommer att hanteras. I svar på undertecknads tidigare fråga 2004/05:741 om riskerna för ineffektivitet i FN-biståndet skriver statsrådet: "Jag har dock fullt förtroende för FN:s ansträngningar att förhindra att sådana problem uppstår, liksom för FN:s humanitära biståndsverksamhet överlag." Mot bakgrund av den refererade aktuella granskningen riskerar en alltför naiv hållning till riskerna för korruption att öppna för ytterligare missbruk av angelägna biståndsmedel.

Vilka krav kommer biståndsministern att framföra till berörda FN-organ för att uppnå kraftigt förstärkt budgetkontroll och en hårdare styrning av FN:s biståndsprogram?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:892 besvarad av Carin Jämtin

den 23 februari

Svar på fråga 2004/05:892 om korruption i FN:s humanitära Irakprogram

Statsrådet Carin Jämtin

Henrik von Sydow har frågat vilka krav jag kommer att framföra till berörda FN-organ för att uppnå kraftigt förstärkt budgetkontroll och en hårdare syn av FN:s biståndsprogram.

Jag vill återigen betona vikten av effektivitet och öppenhet inom hela FN:s verksamhet. Korruption kan inte tolereras. Denna uppfattning delar jag med Henrik von Sydow.

Vikten av effektivitet och nolltolerans mot korruption gäller också självklart i FN:s olja-mot-mat-program. Jag vill dock framhålla att FN:s olja-mot-mat-program är ett särskilt projekt utanför FN:s ordinarie biståndsverksamhet, inte finansierat av biståndsmedel utan av irakiska oljeintäkter.

Misstankar om korruption vad beträffar FN:s olja-mot-mat-program föranledde säkerhetsrådet att tillkalla en oberoende utrednings-kommission, International Independence Committee (IIC). Den leds av den amerikanske riksbankschefen Volcker. Denna kommission har lagt fram en första delrapport om olja-mot-mat-programmet. Utredningen är emellertid inte slutförd. Jag förutsätter att FN, när alla slutsatser föreligger, vidtar nödvändiga och kraftfulla åtgärder.

Vikten av effektivitet och transparens är av lika stor vikt inom FN:s humanitära verksamhet, liksom inom FN:s biståndsverksamhet. Jag deltog i ett möte den 11 januari 2005 om FN:s humanitära bistånd till tsunamikatastrofen i Sydostasien. Vid detta möte tillkännagav FN:s nödhjälpssamordnare Jan Egeland viktiga förebyggande åtgärder. För det första ska FN tillse att systemet för registrering av finansiella bidrag medger att bidrag kan följas på ett enklare och mer öppet sätt, från det att de lämnas som utfästelser, betalas ut och slutligen används. Vidare har FN upprättat en mekanism för att omedelbart kunna sända ut revisionspersonal till kontor där insatser genomförs, för det fall misstankar om korruption eller andra oegentligheter uppstår.

Vad avser FN:s verksamhet i övrigt, har också åtgärder vidtagits i FN:s administrativa verksamhet, bland annat genom införande av striktare regler inom upphandlingsområdet och ökad offentlighet.

För svensk del har revisionsproblematiken varit en prioritering. I höstas fattade FN:s generalförsamling beslut om en förstärkning av FN:s internrevision, Office of Internal Oversight Services. Med bland andra Sverige som pådrivande beslutades även om reformering av Joint Inspection Unit @ FN:s externa revisionsorgan.

Det kan också tilläggas att regeringen aktivt stöder generalsekreterarens ansträngningar att genomföra reformer på en rad områden för att stärka FN-organisationen såsom att rationalisera budgetprocessen och öka budgetkontrollen. I syfte att effektivisera FN:s budgetprocess har reformer bland annat avseende FN:s plan- och budgetprocess beslutats. I enlighet med FN:s generalsekreterares reformrapport kunde medlemsländerna hösten 2003 enas om en betydligt förenklad budget- och planeringsprocess för den reguljära budgeten. Som stöd till FN:s generalsekreterares reforminitiativ om införande av resultatstyrd budgetering (RBB) har Sverige anordnat två seminarier, det sistnämnda med särskild inriktning på de delar av FN som finansieras av biståndsmedel. RBB kan ses som navet för en mer genomgripande reform av FN-systemets program- och budgetplanering liksom ett naturligt sätt att skapa prioriteringar och erforderliga resurser för organisationerna.

FN lägger stor vikt vid att kontroll och styrning blir effektivare. Jag har förtroende för att de åtgärder FN hittills vidtagit, och avser att vidta, stärker FN:s förmåga att med största möjliga öppenhet och effektivitet administrera också den humanitära hjälpen till de människor som drabbats av flodvågskatastrofen.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.