Korrekt landinformation vid bedömning av asylärenden
Skriftlig fråga 2007/08:646 av Hellquist, Solveig (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2008-01-24
- Inlämnad
- 2008-01-24
- Besvarad
- 2008-01-30
- Svar anmält
- 2008-01-31
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 24 januari
Fråga
2007/08:646 Korrekt landinformation vid bedömning av asylärenden
av Solveig Hellquist (fp)
till statsrådet Tobias Billström (m)
I Sundsvall- och Östersundsområdet finns ett trettiotal unga afghanska pojkar i 20-årsåldern som efter myndighetsbeslut riskerar att avvisas med tvång till Afghanistan. Många av dem arbetar och är välintegrerade i vårt land.
Enligt Migrationsverket råder endast väpnad konflikt i vissa delar av Afghanistan vilket innebär att man ska undersöka om det finns någon plats inne i landet där det är lugnare och dit man kan fly.
Dock har det enligt många trovärdiga bedömare och organisationer skett en dramatisk förändring till det sämre i Afghanistan under det senaste året, vilket gör Afghanistan till ett land där det råder en pågående väpnad konflikt samtidigt som det finns en akut humanitär katastrof till följd av en pågående tvångsrepatriering av afghanska flyktingar från grannländerna.
På vilket avser statsrådet att säkerställa att Migrationsverket och migrationsdomstolarna har tillgång till korrekt, uppdaterad och aktuell landinformation?
Svar på skriftlig fråga 2007/08:646 besvarad av Statsrådet Tobias Billström
Svar på fråga
2007/08:646 Korrekt landinformation vid bedömning av asylärenden
Statsrådet Tobias Billström
Solveig Hellquist har frågat mig på vilket sätt jag avser att säkerställa, att Migrationsverket och migrationsdomstolarna har tillgång till korrekt och aktuell landinformation.
Alltsedan 1998 har Migrationsverket haft ett internt IT-system innehållande landinformation, Lifos, som ett verktyg för verkets anställda. När riksdagen i augusti 2005 fattade beslut om en ny utlänningslag och ny instans- och processordning slogs samtidigt fast att så stor del av verkets aktuella landinformation som möjligt ska vara allmänt tillgänglig via verkets hemsida. I slutet av mars 2006 blev detta verklighet och utvecklingen av Lifos har sedan dess fortsatt för att öka öppenheten och tillgängligheten.
Landinformationsenheten är den enhet inom Migrationsverket som ansvarar för Lifos. Uppdraget är att förse Migrationsverkets handläggare och beslutsfattare med landinformation som är relevant, aktuell och tillförlitlig. På enheten arbetar informationsspecialister och landexperter i team efter en geografisk uppdelning av ansvaret för landinformationen. Deras uppgift är att granska och analysera information som kommer in till verket, framför allt från svenska utlandsmyndigheter, samt att aktivt söka öppen information som finns tillgänglig via Internet. De samarbetar med övrig personal inom Migrationsverket för att fånga upp behov och önskemål beträffande innehållet i Lifos samt besvarar frågor från användarna. Kvalitetssäkringen ska resultera i att information som publiceras är relevant för verksamheten, kommer från en trovärdig källa och fortfarande är aktuell.
Det mesta av materialet i Lifos kommer från externa källor, till exempel Utrikesdepartementet och de svenska ambassaderna. Andra viktiga källor är FN, framförallt FN:s flyktingkommissariat (UNHCR), samt organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter såsom Amnesty International, Human Rights Watch och International Crisis Group. Åtskillig information kommer från andra länders migrationsmyndigheter, till exempel det brittiska inrikesdepartementet.
I Migrationsverkets regleringsbrev för budgetåret 2007 uppdrogs åt verket att redogöra för hur kvaliteten i handläggningen av bland annat asylärenden tillförsäkrats och utvecklats. Av redovisningen skulle särskilt framgå hur verket utvecklar och upprätthåller en egen landkunskap. Av Migrationsverkets återrapportering den 14 maj 2007 framgår att samarbetet mellan landinformationsenheten och rättsenheten på verket stärkts. Landkunskapsfrågorna samt rätts- och praxisfrågorna har organisatoriskt knutits samman, samtidigt som uppdelningen på olika enheter bidrar till att säkra kvaliteten på respektive område. I rapporten redogör Migrationsverket även för frågor kring konsekvensen i tillämpningen av rätts- och landpraxis inom verket och den ordning som införts för styrning och kvalitetssäkring.
Den nuvarande instans- och processordningen i utlännings- och medborgarskapsärenden innefattar en tvåpartsprocess i domstol, vilket innebär att det vid ett överklagande är parterna som ska tillföra domstolarna den information som är relevant i det enskilda ärendet. Fri bevisprövning gäller även i utlännings- och medborgarskapsmål, och det finns därför inga begränsningar i vilket underlag som någon av parterna får åberopa, exempelvis till det material som finns tillgängligt i Lifos. En utvärdering pågår av instans- och processordningen i utlännings- och medborgarskapsärenden (dir. 2007:119), där den särskilde utredaren bland annat ska redovisa hur den nya ordningen har fungerat.
Mot bakgrund av redan gjorda förändringar samt det förhållandet att utredningen inte är avslutad ser jag inte anledning att nu ta något ytterligare initiativ.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.