kor på bete
Skriftlig fråga 1997/98:672 av Johansson, Ann-Kristine (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-04-24
- Anmäld
- 1998-04-27
- Besvarad
- 1998-04-29
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
År 1988 togs beslut om den nya djurskyddslagen. I den står att djur skall hållas på bete under sommartid. Betesperioden skall vara sammanhängande och infalla under perioden den 1 maj till den 1 oktober. Men det finns i föreskrifterna möjlighet att ge dispens från beteskravet. När det gäller dispensmöjligheter så är det i vissa fall Jordbruksverket och i vissa fall på kommunal nivå som dessa ges. Det är viktigt att detta följs upp, för att kunna åtgärdas och se över hur man kan göra så att alla djur har möjlighet att komma ut på bete enligt lagens intentioner. För att detta skall vara möjligt bör det finnas statistik tillgänglig på Jordbruksverket som visar hur många prövade och godkända dispenser som har inkommit till myndigheterna sedan lagen trädde i kraft.
Min fråga är vilka åtgärder jordbruksministern ämnar vidta för att lagens intentioner skall uppfyllas så att alla djur får möjlighet att komma ut på bete.
Svar på skriftlig fråga 1997/98:672 besvarad av , ()
- Jordbruksminister Annika Åhnberg
Ann-Kristine Johansson har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidta för att lagens intentioner skall uppfyllas så att alla djur får möjlighet att komma ut på bete.
Bestämmelser om beteskrav och om hur bete skall anordnas finns i djurskyddsförordningen (1988:539) och i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1993:129) om djurhållning inom lantbruket m.m. Dessutom finns Jordbruksverkets allmänna råd om betesdrift (1994:2). Enligt djurskyddsförordningen skall mjölkkor hållas på bete sommartid. Vissa undantag kan medges enligt regler i förordningen. Huvuddelen av sådana dispensärenden prövas av den kommunala nämnd som har tillsyn över att djurskyddslagen följs. Jordbruksverket prövar endast en mindre del av ärendena.
I Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 1995:93) finns ytterligare detaljregler om vilka villkor som måste vara uppfyllda för att dispens från beteskravet skall ges. Där anges bl.a. att alla sinkor och rekryteringsdjur över sex månader alltid måste hållas på sommarbete. Vidare anges att alla djur som omfattas av en dispens skall ges möjlighet till motion under en sammanhängande period om minst två månader per år. I de allmänna råden anges i vilka fall det kan anses finnas särskilda skäl för att medge undantag från kravet på bete. Sådana särskilda skäl kan t.ex. vara att det inte finns godtagbara drivningsvägar till betesmarken och inte heller förutsättningar att anlägga sådana vägar. Reglerna för när dispens skall ges är mycket strikta. Det ställs höga krav på stallmiljö och djurhälsa. Kravet på två sammanhängande månaders motion innebär att inga djur skall kunna stå bundna hela året.
Jag anser att de nuvarande reglerna om undantag från beteskravet är nödvändiga. Möjligheten att få undantag behövs främst för att de lantbrukare som byggt före den 1 juli 1988 och, till följd av den då förhärskande rådgivningen att hålla korna inne, inte planerat för betesdrift utan byggt på en plats där bete inte kan anordnas. Om inte möjlighet till undantag fanns skulle dessa familjer vara tvungna att sluta hålla mjölkkor och eventuellt tvingas lämna sina gårdar.
Jordbruksverket har tidigare i en enkätundersökning studerat dispensläget i landet. Detta var år 1991 och därefter har reglerna för dispensgivning förtydligats. Jag anser att det är lämpligt att följa utvecklingen vad det gäller betesdispenser. Jag har för avsikt att ge Jordbruksverket i uppdrag att undersöka hur dispensgivningen förändrats sedan år 1991 och också bedöma vilken utveckling som kan förväntas.
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
