Till innehåll på sidan

Köp av utsläppsrätter för att nå målen i klimatlagen till 2030

Skriftlig fråga 2022/23:782 av Isak From (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2023-06-13
Överlämnad
2023-06-14
Anmäld
2023-06-15
Svarsdatum
2023-06-21
Sista svarsdatum
2023-06-21
Besvarad
2023-06-21

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

 

Regeringen har aviserat en betydande sänkning av reduktionsplikten, vilket ofrånkomligen kommer att leda till ökade utsläpp av växthusgaser om inga andra åtgärder vidtas för att reducera bilåkningen.

Den av riksdagen antagna klimatlagen (2017:720) klargör att regeringens klimatpolitiska arbete ska utgå från de mål som satts av riksdagen. För transportsektorns inrikes transporter är målet bestämt att utsläppen ska minska med minst 70 procent senast 2030, utifrån 2010 års nivåer.

Utsläppen från transportsektorn motsvarade enligt Naturvårdsverket 31 procent av Sveriges samlade utsläpp 2021. Ytterligare 7 procent om arbetsmaskiner adderas.

Såväl Moderaterna och Kristdemokraterna som Liberalerna var med och anslöt sig till detta mål. Ett mål som regeringens föreslagna klimatpolitik nu aktivt motverkar. 

Elektrifiering av infrastrukturen är välkommet, men eftersom eldrivna bilar utgör 2 procent av Sveriges samlade fordonsflotta kommer elbilarna inte att lösa utsläppsekvationen till 2030. 

Så här långt har sänkningen av transportsektorns utsläpp inte ens nått 30 procent med drygt sex år kvar. Det kommer att krävas minst en sänkning på 1 miljon ton per koldioxidutsläpp årligen för att det ska finnas en rimlig chans att nå riksdagens satta mål.

Syftet med klimatlagen var att skapa förutsägbarhet för ett samhälle under omställning över tid och säkerställa att politiken fick långsiktiga förutsättningar att verka och undanröja risken att varje mandatperiod möjliggör kortsiktiga klimatpolitiska omläggningar. 

Med utsläpp från transportsektorn som med sänkt reduktionsplikt beräknas öka och få andra konkreta förslag aviserade behöver andra åtgärder övervägas för att regeringen ska kunna sägas upprätthålla de av riksdagen antagna sektorspecifika målen.

Med anledning av detta vill jag fråga finansminister Elisabeth Svantesson:

 

Planerar regeringen, inom ramen för EU:s Effort Sharing Regulation, att påbörja eller har den påbörjat förhandlingar eller diskussioner med något annat medlemsland för att köpa oanvända utsläppsrätter? 

Svar på skriftlig fråga 2022/23:782 besvarad av Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)

KN2023/ Klimat- och näringslivsdepartementet Klimat- och miljöministern Till riksdagen

Svar på fråga 2022/23:782 av Isak From (S)
Köp av utsläppsrätter för att nå målen i klimatlagen till 2030

Isak From har frågat finansministern om regeringen planerar, inom ramen för EU:s Effort Sharing Regulation, att påbörja eller har påbörjat förhandlingar eller diskussioner med något annat medlemsland för att köpa oanvända utsläppsrätter.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Under det svenska EU-ordförandeskapet har flera viktiga klimaträttsakter reviderats och trätt i kraft, däribland EU:s ansvarsfördelningsförordning (Effort Sharing Regulation). Inom förordningen finns en rad flexibiliteter som medlemsstater kan använda för att nå sina mål – det handlar bl.a. om att spara eller låna utsläppsutrymme mellan åren och att överföra utsläpputrymme mellan medlemsstater. Dessa flexibiliteter bidrar till att EU som helhet kan nå sina mål på ett kostnadseffektivt sätt.

Regeringen avser nå sina åtaganden inom EU:s ansvarsfördelningsförordning och återkommer i den klimatpolitiska handlingsplanen med åtgärder som skapar förutsättningar för detta.

Stockholm den 20 juni 2023

Romina Pourmokhtari

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.