köp av rehabiliteringstjänster
Skriftlig fråga 1999/2000:123 av Klockare, Lennart (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-10-29
- Anmäld
- 1999-11-02
- Besvarad
- 1999-11-03
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 26 oktober
Fråga 1999/2000:123
av Lennart Klockare (s) till statsrådet Ingela Thalén om köp av rehabiliteringstjänsterDen 25 oktober 1999, har jag fått information om att Försäkringskassan i Norrbotten inte längre kan köpa rehabiliteringstjänster för sjukskrivna.
Min uppfattning är att köp av rehabiliteringstjänster är ett viktigt led i att återföra sjuka människor till arbetslivet. Det är angeläget att en rehabiliteringsåtgärd sätts in så fort som möjligt. En utdragen handläggning, eller fördröjda åtgärder, försvårar för den enskilde att återuppta förvärvsarbete i någon form.
För samhället ökar kostnaderna för sjukskrivningen genom att sjukfallen blir längre och kan sluta med en förtidspensionering.
De människor som arbetar med att rehabilitera sjuka, blir arbetslösa därför att försäkringskassan inte kan köpa berättigade tjänster.
Med denna utveckling blir alla förlorare.
Har socialförsäkringsministern för avsikt att vidta någon åtgärd med anledning av att pengarna för aktiva rehabiliteringsåtgärder är slut?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:123 besvarad av statsrådet Ingela Thalén
Svar på frågorna 1999/2000:123 om köp av rehabiliteringstjänster och 130 om försäkringskassorna
Statsrådet Ingela Thalén
Lennart Klockare och Kenneth Lantz har frågat mig respektive socialminister Lars Engqvist om vilka åtgärder vi avser att vidta med anledning av att de Särskilda medel som försäkringskassorna förfogar för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen börjar ta slut. Arbetet i regeringen är så fördelat att jag ska svara på frågorna och jag gör det i ett sammanhang.
Under innevarande år disponerar försäkringskassorna 665 miljoner kronor i Särskilda medel för köp av arbetslivsinriktade rehabiliteringstjänster, arbetstekniska hjälpmedel, läkarutlåtanden och läkarundersökningar, särskilt bidrag, resor tur och retur till arbetet samt olika former av samverkan. Som Lennart Klockare och Kenneth Lantz mycket riktigt uppger kommer det nu signaler om att dessa medel börjar ta slut på vissa enskilda kassor. Orsaken är främst en radikalt ökad aktivitet på rehabiliteringsområdet @ under år 1998 tilldelades kassorna 609 miljoner kronor men utnyttjade endast ca 520 miljoner kronor.
Nu frågar både Lennart Klockare och Kenneth Lantz vad jag tänker göra åt detta. Som Lennart Klockare och Kenneth Lantz säkert känner till pågår det för närvarande en översyn av den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. En av orsakerna bakom utredningens tillkomst var att det hittills inte gått att belägga huruvida de aktiva rehabiliteringsåtgärder som kassorna köper leder till önskvärt resultat.
Detta är en gammal problematik @ under åren 1997 och 1998 minskades medlen för köp av tjänst med 200 miljoner kronor respektive år i avvaktan på Statskontorets översyn av effekterna av de senaste årens rehabiliteringssatsningar. I Statskontorets rapport Perspektiv på rehabilitering (1997:27) redovisas just svårigheter med att belägga effekter av rehabiliteringen samt brister kring hur själva urvalet till åtgärderna sker.
En ökad finansiell satsning på den arbetslivsinriktade rehabiliteringen är därför inte meningsfull förrän utredningen har presenterat sitt betänkande den 1 juli 2000 och regeringen därigenom får underlag till förändringar som innebär att kostnaderna för rehabiliteringsverksamheten med större säkerhet kan generera avsedda effekter och resultat.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.