köp av konsulttjänster
Skriftlig fråga 1998/99:696 av Jóhannesson, Berit (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-06-03
- Anmäld
- 1999-06-10
- Besvarad
- 1999-06-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Enligt tidningen Statstjänstemannen köpte statliga myndigheter år 1997 tjänster från utomstående konsulter för drygt 27 miljarder kronor. Beloppet kan jämföras med lönesumman för statens anställda som samma år var 50 miljarder kronor. Då de uppköpta konsulterna kan kosta upp till sex gånger mer än en statligt anställd finns det stor risk att tjänsten kostar mer än vad den egentligen är värd.
den 3 juni
Statliga myndigheters köp av tjänster från utomstående konsulter är dessutom inte bara dyrt utan de ger i många fall också otillfredsställande resultat. Värdefull kompetens kan gå förlorad.
Jag vill fråga finansministern:
Är finansministern beredd att ta egna direktinitiativ för att snarast sänka konsultkostnaderna?
Svar på skriftlig fråga 1998/99:696 besvarad av Statsrådet Britta Lejon
- Statsrådet Britta Lejon
den 15 juni
Berit Jóhannesson har frågat finansminister Bosse Ringholm om finansministern är beredd att ta egna direktinitiativ för att snarast sänka konsultkostnaderna inom den statliga verksamheten.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som skall svara på frågan.
Bakgrunden till Berit Jóhannessons fråga är en artikel i Statstjänstemannen 7/99, enligt vilken de statliga myndigheterna under 1997 köpte tjänster från utomstående konsulter för drygt 27 miljarder kronor, vilket sätts i relation till lönesumman för alla statsanställda samma år, uppgående till 50 miljarder kronor. Enligt samma artikel så har också 60 000 statsanställda blivit uppsagda de senaste åren, bara för att bli ersatta av dyrare konsulter.
Berit Jóhannesson aktualiserar en fråga av stor vikt. Jag vill inledningsvis påminna om den stora förändring som svensk statsförvaltning genomgått de senaste 20 åren när det gäller bl. a. principerna för organisation och styrning. Förändringen innebär att myndigheterna har fått en omfattande handlingsfrihet. Myndigheterna skall med givna resurser uppnå de av regeringen uppsatta målen för verksamheten. Genom detta system har ansvaret för personal, intern organisation, investeringar i informationsteknik och lokalförsörjning delegerats till myndigheterna. Till detta fogas ett klart uttalat resultatansvar för varje myndighet. Detta gäller såväl budgetprocessen som regeringens övriga styrinstrument, bl.a. arbetsgivarpolitiken.
Regeringens arbetsgivarpolitik uttrycker de grundläggande värden och de övergripande målsättningarna som skall vara styrande för myndigheternas handlande i ett öppet och demokratiskt förvaltningssystem. Regeringen skapar genom denna politik förutsättningar för myndigheterna att rekrytera, utveckla och behålla den kompetens som behövs för att verksamheten skall kunna genomföras effektivt och med hänsyn till krav på rättssäkerhet och offentlighet. En strategisk uppgift för mig som förvaltningsminister är mitt pågående arbete att utveckla statens policy för arbetsgivar- och personalpolitik med syfte att bl.a. säkerställa att statsförvaltningen inte dräneras på sin kompetens.
Regeringen följer kontinuerligt effekterna av myndigheternas arbete med personalpolitiken. Ett system för årlig uppföljning av myndigheternas kompetensförsörjning m.m. introducerades 1997. Regeringen redovisar årligen resultatet av denna uppföljning till riksdagen. I årets skrivelse (skr. 1998/99:150) presenteras aktuella uppgifter om personalkonsekvenser till följd av strukturförändringar i staten. Där framgår bl.a. att under de senaste tio åren har 52 000 anställda sagts upp. Detta är visserligen ett stort antal, men drygt en tredjedel av de som blivit uppsagda har blivit det i samband med affärsverkens bolagisering. Denna bild bör dessutom kompletteras med att vi också nyanställt under perioden. Den faktiska nettoeffekten är en minskning av antalet statsanställda med 17 000 personer sedan 1990. Strukturförändringar är en integrerad del av utvecklingen av statsförvaltningen. Detta kan komma att medföra ytterligare minskningar av personalen.
Jag anser vidare att det finns anledning att kommentera de övriga sifferuppgifter som inspirerat till frågan. Den information jag har inhämtat tyder på att i beloppet 27 miljarder kronor ingår allt från upphandling av tjänster (19 miljarder kronor) till upphandling av entreprenader, i huvudsak byggentreprenader (8 miljarder kronor). Till gruppen tjänster hänförs allt som enligt lag inte är varor eller byggentreprenader. Hit förs exempelvis upphandling inom områdena vatten, energi, transport och telekommunikation.
Jag anser att det finns anledning att noga följa de statliga verksamheternas resursanvändning och personalpolitik. Vi har ett ansvar att föregå med gott exempel och vi måste långsiktigt kunna upprätthålla kunskapen inom våra verksamheter. I det sammanhanget kan vikten av en god personalpolitik inte nog understrykas. Upphandlingsverksamhetens omfattning pekar dock på nödvändigheten av att myndigheterna har den kompetens som krävs för att hantera den korrekt och i enlighet med gällande bestämmelser. Regeringen överväger att stödja ett projekt som syftar till att förbättra myndigheternas kontroll och styrning i konsultupphandlingsfrågor. Projektet bör självklart ta sin utgångspunkt i att värna en kompetensförsörjning som är anpassad till verksamhetens behov.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.