Konventet om Europas framtid
Skriftlig fråga 2001/02:495 av Gerdin, Viviann (c)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-01-09
- Anmäld
- 2002-01-15
- Besvarad
- 2002-01-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 9 januari
Fråga 2001/02:495
av Viviann Gerdin (c) till statsminister Göran Persson om Konventet om Europas framtidI Laeken-deklarationen som antogs den femtonde december fastslås att det europeiska projektet får sin legitimitet från demokratiska, transparenta och effektiva institutioner. Det är därför nödvändigt att medborgarna, både män och kvinnor, känner sig representerade av europeiska sammanslutningar, speciellt av dem som är tänkta att reflektera den europeiska demokratins framtid såsom Konventet.
Europeiska unionen och dess medlemsstater har vid flera tillfällen kommit överens om att uppfylla jämställdhetsmål mellan kvinnor och män både på internationell, europeisk och nationell nivå. Frånvaron av kvinnor i diskussionerna och beslutsfattandet om Europas framtid skulle vara ett oerhört förnekande av dessa överenskommelser och av de demokratiska värden som den Europeiska unionen sägs stå för.
Kvinnor utgör mer än hälften av Europas befolkning. Att då inte låta detta avspegla sig i Konventet för Europas framtid skulle vara en mycket oroande signal. Det är med bestörtning jag noterat att såväl ordförandeposten som de två posterna som vice ordförande i presidiet för Konventet om Europas framtid som bildades i Laeken är besatta med endast män.
Min fråga till statsministern:
Vilka åtgärder avser statsminister Göran Persson vidta för att påverka övriga ansvariga så att även kvinnor finns representerade i presidiet för Konventet om Europas framtid?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:495 besvarad av utrikesminister Anna Lindh
Svar på fråga 2001/02:495 om konventet om Europas framtid
Utrikesminister Anna Lindh
Viviann Gerdin har frågat statsministern vilka åtgärder han avser vidta för att påverka övriga ansvariga så att även kvinnor finns representerade i presidiet för konventet om Europas framtid. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Vid Europeiska rådets möte i Laeken beslutades att den förre franske presidenten Valerý Giscard d'Estaing ska vara ordförande för konventet och att italienaren Giuliano Amato och belgaren Jean-Luc Dehaene ska vara vice ordföranden. Dessutom har EU-kommissionen utsett Michel Barnier och António Vitorino. Presidiet kommer därutöver att innehålla en företrädare vardera för de tre länder som kommer att inneha EU-ordförandeskapet under konventet (dvs. Spanien, Danmark och Grekland), två företrädare för de nationella parlamenten samt två företrädare för Europaparlamentet.
Fem av medlemmarna i presidiet är således redan utsedda. Vilka personer övriga medlemsstater eller institutioner kommer att utse vet vi för dagen inte och det är heller ingenting som regeringen råder över. Statsministern påpekade redan i Laeken att det var viktigt att för balansens skull även kvinnor fanns representerade i presidiet, mot bakgrund av att tre män hade utsetts till ordförande eller vice ordföranden. Statsministern nämnde också att det bästa sättet att påverka andra länder med andra traditioner i fråga om jämställdhet, var att föregå med gott exempel.
Sverige har alltsedan inträdet i EU försökt att dels föregå med gott exempel, dels aktivt verka för att kvinnorepresentationen ska stiga i olika EU-sammanhang. Sverige har t.ex. nominerat två kvinnor som kommissionsledamöter. Även om kvinnor fortfarande är underrepresenterade i EU-kommissionen är situationen bättre än vid tidpunkten för vårt EU-inträde. Under det svenska EU-ordförandeskapet eftersträvades en jämn fördelning mellan kvinnor och män på ordförandeposterna i arbetsgrupperna i Bryssel, vilket uppmärksammades av övriga medlemsstater. Det är viktigt att Sverige på olika sätt fortsätter att agera för att stärka kvinnorepresentationen i olika sammanhang i EU.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

