Kontroller av ekonomiska föreningar
Skriftlig fråga 2020/21:815 av Mikael Eskilandersson (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2020-12-01
- Överlämnad
- 2020-12-02
- Anmäld
- 2020-12-03
- Sista svarsdatum
- 2020-12-09
- Svarsdatum
- 2020-12-16
- Besvarad
- 2020-12-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Gång på gång rapporteras om problem och missförhållanden i ekonomiska föreningar, inte minst i fall där bidragsfinansiering är aktuellt. Kontroller, kanske även regler, behöver uppenbarligen förbättras.
I ett nyligen rapporterat fall har företrädare för en ekonomisk förening som uppburit omfattande bidrag åtalats för misstänkt grovt bokföringsbrott. Föreningen har erhållit stora bidrag från Arbetsförmedlingen, men det blev aldrig verksamhet av det som bidraget var planerat för. Den ekonomiska föreningen är försatt i konkurs. Bokföring ska enligt rapporteringen inte vara gjord, och bokföringsbrott ska ha pågått i flera år.
Problem med detta är bland annat att en verksamhet tydligen kan ansöka om, erhålla, ta emot och använda stöd, utan att kontroller sker och utan att effekter av missförhållanden framgår förrän långt i efterhand. Myndighets- och rättegångskostnader som detta orsakar innebär stora kostnader för samhället, utöver de samhälleliga bidrag som också gått förlorade. Även friheten som finns i att starta och driva exempelvis ekonomiska föreningar, att ansöka om bidrag och att utöva verksamhet som delvis finansieras av bidrag smutsas ned.
Mot bakgrund av problematiken vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Hur avser ministern och regeringen att agera för bättre kontroller kring bidragsgivning till ekonomiska föreningar och för bättre kontroller av de bolag som erhåller bidrag?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:815 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Svar på fråga 2020/21:815 av Mikael Eskilandersson (SD)
Kontroller av ekonomiska föreningar
Mikael Eskilandersson har frågat mig hur jag och regeringen avser att agera för bättre kontroller kring bidragsgivning till ekonomiska föreningar och för bättre kontroller av de bolag som erhåller bidrag.
Arbetet för att komma till rätta med fusk och felaktigheter inom våra offentligt finansierade bidrags- och ersättningssystem har länge varit prioriterat av regeringen.
För att ge förutsättningar för ökad kontroll tillsatte regeringen i juni 2018 en utredning om samordning av statliga utbetalningar från välfärdssystemen. Utredningen föreslog i sitt slutbetänkande i maj 2020 en det ska inrättas en ny myndighet, Myndigheten för utbetalningskontroll. Myndigheten ska komplettera det kontrollarbete som utförs inom de olika välfärdsmyndigheterna. Beredning av utredningens förslag pågår i Regeringskansliet.
Regeringen har även agerat för att stärka kontrollen av vissa stöd inom välfärdssystemen. Som exempel kan nämnas krav på spårbara löneutbetalningar för vissa arbetsmarknadspolitiska stöd, t.ex. introduktionsjobb, nystartsjobb och lönebidrag. Den 1 oktober 2020 trädde ytterligare åtgärder i kraft för att stärka kontrollen och motverka felaktiga utbetalningar inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Det handlar bland annat om en ny lag om skyldighet för kreditinstitut och försäkringsgivare att lämna vissa uppgifter till Arbetsförmedlingen.
Kommunerna har en central roll i det lokala brottsförebyggande arbetet och kan bidra med viktiga insatser inom sina verksamheter. Det är angeläget att lagstiftningen är tydlig på detta område. Regeringen har därför tillsatt en utredning som ska föreslå hur ett lagreglerat kommunalt ansvar att arbeta brottsförebyggande kan utformas. Uppdraget ska redovisas senast den 15 juni 2021.
För att säkerställa att den statliga bidragsgivningen till civilsamhällets organisationer utgår ifrån demokratiska värderingar tillsatte regeringen 2018 en utredning för att se över demokrativillkoren och hur de tillämpas. Betänkandet bereds för närvarande i Regeringskansliet. Regeringen har även gett en särskild utredare i uppdrag att bl.a. analysera och ta ställning till om en stödfunktion bör inrättas som på ett rättssäkert sätt ska kunna bistå med samråd för fördjupade granskningar vid bidragsgivning (dir 2020:117). Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 december 2021.
Regeringen har, i nära dialog med partierna i riksdagen, tagit initiativ till omfattande stödåtgärder med anledning av den pågående pandemin. Stöden har bl.a. kommit föreningslivet till del. En utredare tillsattes i maj med uppdrag att analysera risken för brott – särskilt organiserade och systematiska sådana – mot de stödåtgärder som har samhällsekonomiska och statsfinansiella konsekvenser samt föreslå åtgärder för att förhindra att de sker. Utredaren har rapporterat till mig och till Regeringskansliet kontinuerligt och ska lämna en slutrapport i december. Regeringen har dessutom gett Ekonomistyrningsverket (ESV) i uppdrag att bl.a. följa upp vilka kontrollåtgärder som vidtas för att motverka överutnyttjande av och felaktiga utbetalningar från de stöd som införts eller förändrats med anledning av pandemin.
Regeringen vidtar alltså ett stort antal åtgärder för att bekämpa brottsligheten. Flera av åtgärderna kan förväntas stärka myndigheternas arbete för korrekta utbetalningar och motverka att ekonomiska föreningar används i olagliga syften. Regeringen överväger även ytterligare åtgärder för att motverka att bolag och andra associationsformer används för brottslig verksamhet.
Stockholm den 16 december 2020
Morgan Johansson
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.