Konsumtionsutsläpp
Skriftlig fråga 2024/25:553 av Katarina Luhr (MP)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2024-12-05
- Överlämnad
- 2024-12-06
- Anmäld
- 2024-12-09
- Svarsdatum
- 2024-12-18
- Besvarad
- 2024-12-18
- Sista svarsdatum
- 2024-12-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
Den 8 april 2022 lämnade Miljömålsberedningen förslag om nya klimatmål – mål som alla riksdagspartier ställde sig bakom. Beredningens förslag går ut på att det klimatpolitiska ramverket ska kompletteras med mål om klimatpåverkan från svensk konsumtion och klimatnyttan från export. I förslaget finns även ett paket med förslag på styrmedel och åtgärder för att minska klimatutsläppen från vår konsumtion.
Konsumtionsbaserade utsläpp inkluderar en produkts alla utsläpp som sker i alla led, oavsett var dessa utsläpp sker – till skillnad från de territoriella utsläppen, där man räknar utsläpp som sker inom en viss geografisk plats. Konsumtionsutsläppen beräknas därför både inom Sveriges gränser och i andra länder.
De totala konsumtionsbaserade utsläppen innebär i genomsnitt 8 ton per person och år för en svensk, vilket kan jämföras med Parisavtalets uppskattning att utsläppsnivån behöver sänkas till cirka 1 ton per person och år.
Flera kommuner och regioner arbetar i dag med mål för att minska konsumtionens klimatpåverkan, men åtgärder behövs även på nationell nivå. Mer än halva mandatperioden har nu gått, och det är mer än hög tid för regeringen att agera.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet Romina Pourmokhtari:
Kommer statsrådet och regeringen att genomföra några åtgärder för att Sveriges konsumtionsutsläpp ska minska?
Svar på skriftlig fråga 2024/25:553 besvarad av Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
Svar på fråga 2024/25:553 Konsumtionsutsläpp
till Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
Svar på fråga 2024/25:553 av Katarina Luhr (MP)
Konsumtionsutsläpp
Katarina Luhr har frågat mig om jag och regeringen kommer att genomföra några åtgärder för att Sveriges konsumtionsutsläpp ska minska.
I statistiken över de konsumtionsbaserade utsläppen av växthusgaser ingår utsläpp som uppstår både i Sverige och utomlands till följd av svensk konsumtion. Det bör understrykas att Parisavtalet är uppbyggt runt att varje land tar ansvar för utsläpp inom sitt territorium, eftersom det är dessa utsläpp man har mest rådighet över. Därför är det de territoriella utsläppen som rapporteras till EU och till FN:s klimatkonvention, och det är mot dessa utsläpp vi mäter uppfyllandet av klimatmålen.
Som jag redan nämnt är de konsumtionsbaserade utsläppen beräknade på utsläpp som uppstår både i Sverige och utomlands till följd av svensk konsumtion. Genom regeringens politik som bidrar till minskade utsläpp i Sverige minskar vi alltså de konsumtionsbaserade utsläppen.
Klimatförändringarna är globala och kräver globala svar. Regeringen har därför nyligen tillsatt en utredning för att stärka och utveckla Sveriges internationella klimatarbete. Fokus i utredningen ska vara att ta fram förslag på åtgärder för stärkta svenska insatser som kan bidra till att driva på klimatarbetet i andra länder samt att stödja Regeringskansliet i genomförandet av den svenska internationella klimatpolitiken. Genom att stärka Sveriges internationella arbete bidrar regeringen till att minska utsläppen från svensk konsumtion.
Det är också viktigt att lyfta fram Sveriges exports bidrag till de globala utsläppsminskningarna. De produkter och tjänster som exporteras från Sverige har i snitt ett lägre klimatavtryck än motsvarande produkter i andra länder. Klimatnytta från export kan därmed uppstå till följd av att svensk export tränger undan annan produktion i andra länder. Statistiska Centralbyrån har haft regeringens uppdrag att utveckla metoder för att bättre mäta utsläppen från konsumtion samt exportens klimatnytta (KN2024/02506). Uppdraget redovisades i april 2024. Frågan om att vidareutveckla mått och modeller bereds i Regeringskansliet.
Stockholm den 18 december 2024
Romina Pourmokhtari
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.