Konsumtionslån
Skriftlig fråga 2019/20:1509 av Angelica Lundberg (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-06-04
- Överlämnad
- 2020-06-05
- Anmäld
- 2020-06-08
- Svarsdatum
- 2020-06-17
- Besvarad
- 2020-06-17
- Sista svarsdatum
- 2020-06-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Per Bolund (MP)
Problemen kring konsumtionslån och ökade möjligheter till mer eller mindre okontrollerade och snabba krediter ökar, vilket i många fall skapar en besvärlig situation för låntagare. Reklamen för olika lånesajter är omfattande, och Konsumentverket kritiserade nyligen åtta företag som jämför lån i marknadsföringssyfte för bristande information. Kritik framfördes även gällande att löften om snabba och enkla lån kan locka konsumenter att ta krediter de inte tänkt igenom.
Parallellt med att bolånemarknaden reglerats hårdare har konsumtionslånemarknaden vuxit. Konsumtionslånen har ökat de senaste fem åren och uppgår till 756 miljarder kronor, varav ca 252 miljarder utgörs av så kallade blancolån utan säkerhet, enligt Riksbankens senaste finansiella stabilitetsrapport. Finansinspektionen har nyligen uttryckt oro över problematiken, vilken kan visa sig i exempelvis ökad skuldsättning eller ökat spelberoende och därigenom ökad psykisk ohälsa.
Det är enkelt att låna pengar hos konsumtionskreditbolagen. Det förekommer att bolag förlänger återbetalningstiden med högre räntekostnader än den ursprungliga lånesumman som följd. Det kan verka lockande och i vissa fall utgöra den enda möjligheten för låntagare att gå med på en högre ränta med längre återbetalningstid.
Finansinspektionen granskar området och har noterat eventuella möjligheter till tydligare vägledning och stärkt tillvägagångssätt vid kreditprövning. Finansinspektionen trycker även på vikten av införandet av ett nationellt skuldregister, som finns i flera nordiska länder och vilket flera tillfrågade konsumtionskreditbolag ställer sig positiva till.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Per Bolund:
Hur avser statsrådet och regeringen att agera för att förbättra regleringar på konsumtionslånemarknaden så att inte fler låntagare hamnar i en orimlig skuldfälla?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:1509 besvarad av Statsrådet Per Bolund (MP)
Svar på fråga 2019/20:1509 av Angelica Lundberg (SD) Konsumtionslån
Angelica Lundberg har frågat mig hur jag ska agera för att förbättra regleringar på konsumtionslånemarknaden så att inte fler låntagare hamnar i en orimlig skuldfälla.
Regeringen har under de senaste åren genomfört en rad åtgärder för att förbättra konsumentskyddet på marknaden för konusmtionslån. Det har bl.a. införts ett ränte- och kostnadstak för s.k. högkostnadskrediter. Regeringen har också i propositionen Presentation av betalningssätt vid marknadsföring av betaltjänster online föreslagit att kreditalternativ inte ska få vara förvalt eller presenteras före andra betalningssätt vid e-handel. Bestämmelserna träder i kraft den 1 juli 2020.
En viktig del i arbetet med konsumentskyddet vid konsumtionslån är de ansvariga myndigheternas tillsynsarbete. Enligt regleringsbreven för 2020 ska Finansinspektionen och Konsumentverket redovisa hur respektive myndighet utövar tillsyn över att kreditprövningar görs i enlighet med kraven i konsumentkreditlagen. Finansinspektionen har även kommunicerat att de i år ska prioritera tillsynen över hur kreditprövningar görs för konsumtionslån.
Som ett led i arbetet med att motverka att konsumenter får stora skulder gav regeringen i våras även i uppdrag till Konsumentverket att analysera situationen på konsumtionslånemarknaden och risker för överskuldsättning. Uppdraget ska redovisas senast den 1 mars 2021 till regeringen.
Regeringen konsumentpolitik syftar till väl fungerande konsumentmarknader och en miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar konsumtion. Regeringen kommer fortsätta arbetet med konsumentskyddsfrågor i enlighet med det.
Stockholm den 17 juni 2020
Per Bolund
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

