Konsumtionskrediter och konsekvenser för finansmarknaden
Skriftlig fråga 2010/11:251 av Johnson, Jacob (V)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2011-01-25
- Inlämnad
- 2011-01-25
- Besvarad
- 2011-02-02
- Svar anmält
- 2011-02-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 25 januari
Fråga
2010/11:251 Konsumtionskrediter och konsekvenser för finansmarknaden
av Jacob Johnson (V)
till statsrådet Peter Norman (M)
Hushållens skuldsättning har ökat starkt under lång tid och uppgick 2009 till ca 170 procent av hushållens disponibla inkomster. Skuldsättningen fortsätter att öka och har enligt många bedömare nått en riskabel hög nivå. Skulderna hos hushållen ökar avsevärt snabbare än ekonomin i sin helhet, mätt som bnp.
Ökningen består främst av ökade bolån. De stigande fastighetsvärdena, som bland annat beror på att fastighetsskatten har avskaffats, har gett större möjligheter för hushållen att öka sin belåning även för konsumtionsändamål. Om de stigande fastighetspriserna skulle förbytas i prisfall kan enskilda hushåll hamna i stora svårigheter. En annan effekt kan bli obalanser på finans- och kreditmarknaden, som kan tvinga fram högre räntemarginaler från bankernas sida. Det kan i sin tur tvinga hushållen att relativt snabbt minska sin skuldsättning genom sänkt konsumtion, med sänkt efterfrågan i ekonomin och troligen stigande arbetslöshet som följd.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga finansmarknadsminister Peter Norman:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att förhindra att hushållens konsumtionskrediter skadar stabiliteten i finans- och kreditmarknaden?
Svar på skriftlig fråga 2010/11:251 besvarad av Statsrådet Peter Norman
Svar på fråga
2010/11:251 Konsumtionskrediter och konsekvenser för finansmarknaden
Statsrådet Peter Norman
Jacob Johnson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att förhindra att hushållens konsumtionskrediter skadar stabiliteten på finans- och kreditmarknaden.
Jag delar Jacob Johnsons oro om hushållens skuldsättning. Samtidigt är den andel av hushållens inkomster som går till räntebetalningar relativt låg och hushållens sparande ligger på en jämförelsevis hög nivå.
Det är svårt att avgöra om bostadsmarknaden är övervärderad, prisbubblor är svåra att förutse. Riksbanken och Finansinspektionen gör bedömningen att bostadsmarknaden och hushållens skuldsättning för närvarande inte är ett omedelbart hot mot den finansiella stabiliteten. Min uppfattning är dock att en fortsatt trend med ökande skuldsättning och ökande bostadspriser utgör en allvarlig risk som kan kräva åtgärder för att värna stabiliteten i det finansiella systemet.
En rad åtgärder har vidtagits som kan ha en dämpande effekt på uppgången i hushållens skuldsättning.
Riksbanken har gradvis höjt styrräntan och förväntas under 2011 att fortsätta höja räntan. Finansinspektionen har beslutat om ett allmänt råd för lån med bostaden som pant. Rådet innebär att nya lån inte bör överstiga 85 procent av bostadens marknadsvärde. Reglerna ska motverka att banker och andra kreditinstitut använder högre belåningsgrader som konkurrensmedel. De nya reglerna ska i stället öka drivkrafterna för hushåll att begränsa sina skulder och därmed skapa bättre skydd för framtiden.
Vidare har bankerna själva genom Bankföreningen utfärdat principer för utlåningen till bostäder. De innebär bland annat att en låntagare bör amortera på den del av sitt bolån som ligger över 75 procent av marknadsvärdet.
Samtliga vidtagna åtgärder måste nu utvärderas och analyseras, men det är ännu så länge för tidigt att uttala sig om huruvida åtgärderna har haft effekt på hushållens skuldsättning. Myndigheter och regeringen följer och analyserar utvecklingen kontinuerligt och har beredskap att vidta ytterligare åtgärder.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.