konsumentservice

Skriftlig fråga 2001/02:1033 av Hägg, Carina (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-04-12
Anmäld
2002-04-16
Besvarad
2002-04-22

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 12 april

Fråga 2001/02:1033

av Carina Hägg (s) till statsrådet Britta Lejon om konsumentservice

Det är viktigt att vi har en myndighetsstruktur som kan möta olika behov av tjänster bland medborgarna i vårt land och att det runtom i våra kommuner säkerställs kostnadsfri tillgång till tjänster och samhällsinformation även för dem som inte fullt ut behärskar svenska språket. Det är viktigt att se sambandet mellan integration och vardagsfrågor, som t.ex. hjälp att fylla i en blankett.

Jag vill ta ett exempel. Rana, som talar men inte kan skriva svenska, måste betala 200 kr för att få en enkel blankett ifylld. Rana är hänvisad till den svarta marknaden för tjänster för kontakter med myndigheter. Samtidigt som hon redogör för sin privata situation för att ge bakgrund till blankettens frågor så blir hennes integritet kränkt. Hade det funnits en myndighetsperson som kunnat hjälpa henne så hade familjens personliga uppgifter rymts inom lagstiftningen för sekretess. Många missförstånd skulle därmed undanröjts.

Min önskan är att konsumentsekreterarnas uppgifter kan vidgas till att omfatta även denna service.

Min fråga till regeringen är om statsrådet Britta Lejon tagit något initiativ för att myndighetsstrukturen ska inkludera även tjänster som i dag utförs av den svarta tjänstemarknaden och som vänder sig till invandrare med bristande kunskaper i svenska språket.

Svar på skriftlig fråga 2001/02:1033 besvarad av statsrådet Mona Sahlin

den 22 april

Svar på fråga 2001/02:1033 om konsumentservice

Statsrådet Mona Sahlin

Carina Hägg har frågat statsrådet Britta Lejon om myndigheternas service till invandrare med bristande kunskaper i svenska språket. Frågan har överlämnats till mig.

Enligt förvaltningslagen (1986:223) ska varje myndighet lämna upplysningar, vägledning, råd och annan sådan hjälp till enskilda i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde. Hjälpen ska lämnas i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens verksamhet. Det finns också särskilda bestämmelser i förordningen (1986:856) om de statliga myndigheternas ansvar för genomförandet av integrationspolitiken. Myndigheterna är enligt förordningen skyldiga att ge likvärdig service till alla oavsett etnisk eller kulturell bakgrund och att sträva efter att alla berörda nås av information om verksamheten. Myndigheterna ska uppmärksamma att detta kan kräva särskilda åtgärder för nyanlända invandrare.

Även inom den privata sektorn, t.ex. bankväsendet, uppstår situationer där invandrare kan behöva hjälp, men att den inte självklart finns att få. Oftast löser invandrare dessa problem med hjälp av släktingar eller landsmän. Det förekommer naturligtvis också att de egna organisationerna hjälper till. Att en tjänsteman inte skulle vara behjälplig med att fylla i blanketten åt en person som talar men inte kan skriva svenska förefaller mig lite märkligt.

Om det förekommer att invandrare betalar någon på svarta marknaden för enklare tjänster som t.ex. att fylla i en blankett beror det sannolikt på bristande kunskaper om det svenska samhället. Regeringen har tillsatt en utredning som ska se över mottagandet av och introduktion för flyktingar. I uppdraget ingår bl.a. att se över hur samhällsinformationen kan förbättras.

Carina Hägg framför önskemål om att kommunernas konsumentvägledare ska hjälpa personer som inte kan skriva svenska att fylla i blanketter. Som ovan nämnts har varje myndighet ett ansvar att ge service inom sitt område. Inom konsumentområdet tillhandahåller Konsumentverket information om hur det är att vara konsument i Sverige på 14 invandrarspråk. Informationen omfattar två häften som finns tillgängliga på Konsumentverkets hemsida på Internet. Därutöver kan personer med bristande kunskaper i svenska få konkret hjälp genom t.ex. medborgarkontor eller flyktingmottagningar.

Långsiktigt är förstås det bästa att motivera dem att delta i vuxenutbildningen så att de lär sig att läsa och skriva.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.