konsumenterna och IT-omställningen år 2000
Skriftlig fråga 1998/99:163 av Fridén, Lennart (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-12-07
- Anmäld
- 1998-12-14
- Besvarad
- 1998-12-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 7 december
Om det kommer att ske som många befarar i det ögonblick som vi går in i ett nytt årtusende, så kommer bl.a. ett stort antal av all den elektroniska utrustning som finns i många hem att sluta att fungera. Orsaken är i de flesta fall att vad man kan kalla "standarddatachips" med en klockfunktion, som inte är nödvändig för ifrågavarande apparat, har använts. I medier har nyligen redovisats att inga försäkringsbolag är beredda att stödja de konsumenter som skulle komma att råka ut för detta. De många leverantörerna och försäljarna av sådan utrustning har självfallet heller ingen möjlighet att ta på sig ett ansvar, då de säkerligen handlat i god tro. Om det skulle hända att många drabbas av detta, vilket vi hoppas inte kommer att inträffa, så måste det ändå finnas någon beredskap i form av riktlinjer, regler eller anvisningar inom ramen för konsumentpolitiken för detta. Regeringen, i detta det mest databeroende landet i världen, som varit oförlåtligt saktfärdig i IT-frågorna anger i sin lägesrapport om detta (skr. 1998/99:40) helt kort behovet av information och nämner också frågan om försäkringar, som alltså inte synes vara tillämpliga. Detta föranleder mig att till statsrådet Lövdén som ansvarig konsumentminister ställa följande fråga:
Vilka åtgärder avser statsrådet vidta för att minimera de olägenheter som i ett "värstafallscenario" kan skapa stora problem för såväl de konsumenter som de leverantörer, som inte kunnat förutse de aktuella produkternas inbyggda svaghet?
Svar på skriftlig fråga 1998/99:163 besvarad av Statsrådet Lars-Erik Lövdén
- Statsrådet Lars-Erik Lövdén
den 16 december
Lennart Fridén har frågat mig om vilka åtgärder som jag avser vidta för att minimera de olägenheter som i ett "värstafallscenario" kan skapa stora problem för såväl de konsumenter som de leverantörer, som inte kunnat förutse de aktuella produkternas inbyggda svaghet.
IT-omställningen i samhället inför år 2000 är en fråga som inte bara i Sverige väcker undran och oro över vilka konsekvenserna kan bli. Det pågår ett omställningsarbete i samhällets alla sektorer, dvs. hos företag, organisationer, myndigheter, kommuner och landsting. Alla måste göra sitt yttersta för att minimera eventuella störningar till följd av skiftet år 2000.
Regeringen, som anser att arbetet med omställningar av IT-system inför år 2000 är mycket viktigt och av högsta prioritet, har i november 1998 i en skrivelse till riksdagen (skr. 1998/99:40) redovisat vidtagna och planerade åtgärder beträffande IT-omställningen. I skrivelsen redovisas bl.a. några aspekter som kan ha samband med 2000-omställningen ur ett brukar- och konsumentperspektiv, något som Lennart Fridén bl.a. aktualiserar i sin fråga. Regeringen bedömer därvid som särskilt angeläget att varje producent och leverantör av t.ex. datorer, el, finansiella tjänster, post- och telekommunikationer bör upplysa brukare om hur produkter kommer att fungera och tjänster tillhandahållas även efter skiftet. Därvid bör de informera om hur man skall försöka bemästra de svårigheter som kan uppstå. Informationen kan också, påpekas det vidare i skrivelsen, avse vilka rättigheter konsumenterna har enligt t.ex. konsumentköplagen om en dator fallerar eller hur deras TV- och videoapparater eller hushållsapparater kan påverkas av IT-omställningen. I det sammanhanget förtjänar det enligt regeringen att uppmärksammas hur skyddet i olika typer av försäkringar är utformat för att möta de eventuella krav på ersättning för direkta eller indirekta skador som kan bli en följd av övergången till år 2000. I ett internationellt perspektiv är dessa rekommendationer inget ovanligt. På konsumentområdet har t.ex. Europeiska kommissionens konsumentkommitté lämnat olika förslag som rör allmänhetens behov av konsumentinformation.
När det gäller konsumenternas situation pågår en hel del aktiviteter i Sverige. 2000-delegationen planerar en omfattande informationskampanj till allmänheten. Kampanjen kommer att omfatta också mer specifika konsumentfrågor, såsom t.ex. vad som gäller när en konsument köpt en kapitalvara som inte fungerar när skiftet till år 2000 sker. Konsumentverket som den huvudansvariga myndigheten på konsumentområdet spelar en stor roll i dessa sammanhang. Information kommer att finnas på verkets hemsida. Myndigheten kommer också under nästa år att göra särskilda informationsinsatser riktade till kommunernas konsumentvägledare. Med försäkringsbranschen har Konsumentverket förhandlingar som främst syftar till att säkerställa att försäkringsbolagen tydligt informerar om eventuella undantag för skador som har samband med IT-omställningen.
Lennart Fridén berör också leverantörernas och försäljarnas situation. Här föreligger också väsentliga behov av informationsinsatser, även om man allmänt sett kan räkna med att företagen normalt ser till att försöka skaffa sig kunskap om 2000-frågor.
Lennart Fridén efterlyser en beredskap i form av riktlinjer, regler eller anvisningar inom ramen för konsumentpolitiken, för den händelse många drabbas av omställningen.
Som ovan redovisats görs eller planeras omfattande insatser av främst informationskaraktär för att försöka upplysa brukare och konsumenter om de potentiella problem som kan förutses. Alla samhällets aktörer som inom sitt sektorsområde, vare sig det är offentligt eller privat, har med en större krets människor att göra måste känna sitt ansvar för att kunskapshöjande informationsåtgärder så långt möjligt kommer till utförande.
Jag vill understryka betydelsen av att hushållskapitalvarors producenter och leverantörer, vilka är närmast till att känna till varornas tekniska prestanda inför IT-omställningen, tar sitt särskilda ansvar att informera konsumenterna om hur man skall försöka bemästra de svårigheter som kan uppstå.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.