konsumentdatabasen och läkemedelsbiverkningar
Skriftlig fråga 2004/05:2163 av Heinemann, Kerstin (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2005-09-05
- Anmäld
- 2005-09-13
- Besvarad
- 2005-09-14
- Svar anmält
- 2005-09-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 5 september
Fråga 2004/05:2163 av andre vice talman Kerstin Heinemann (fp) till statsrådet Ylva Johansson om konsumentdatabasen och läkemedelsbiverkningar
År 1997 startade Konsumentinstitutet Läkemedel och Hälsa (Kilen) en konsumentdatabas som tar emot rapporter från konsumenter och anhöriga om läkemedelsbiverkningar. Sammanställningar av rapporterna har redovisats vid nationella och internationella seminarier samt i publicerade rapporter.
Kilen har fått ekonomiskt stöd från bland annat EU, Apoteket AB, Sida, Folkhälsoinstitutet, staten i form av Dagmarpengar samt genom regeringsbeslut åren 2001@2005. Finansieringen har dock inte varit långsiktig utan avsett kortare perioder.
Internationellt har Kilens arbete, inte minst från WHO:s sida, rönt stor uppmärksamhet och uppskattning. Det har visat sig komplettera läkarkårens rapportering av läkemedelsbiverkningar och därmed bidragit till nytta och riskvärderingen av de läkemedel som finns på marknaden.
Med anledning av det ovanstående vill jag fråga statsrådet vilka åtgärder hon avser att vidta för att ge Kilen ett mer långsiktigt, ekonomiskt stöd.
Svar på skriftlig fråga 2004/05:2163 besvarad av Ylva Johansson
den 14 september
Svar på fråga 2004/05:2163 om konsumentdatabasen och läkemedelsbiverkningar
Statsrådet Ylva Johansson
Kerstin Heinemann har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att ge Konsumentinstitutet Läkemedel och Hälsa (Kilen) ett mer långsiktigt ekonomiskt stöd.
I avvaktan på slutbehandlingen av budgetpropositionen för 2006 kan jag inte uttala mig om medelsfördelningen för kommande år.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
