Konsulär hjälp till IS-terrorister
Skriftlig fråga 2018/19:359 av Markus Wiechel (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-03-06
- Överlämnad
- 2019-03-07
- Anmäld
- 2019-03-08
- Svarsdatum
- 2019-03-20
- Besvarad
- 2019-03-20
- Sista svarsdatum
- 2019-03-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Margot Wallström (S)
Den 4 mars återkom utrikesministern med ett svar på en skriftlig fråga från undertecknad som rörde återtagandet av svenska medborgare som anslutit sig till IS i Syrien och Irak. Svaret var som väntat att dessa personer inte kunde räkna med konsulär hjälp från svenska myndigheter. Med andra ord var svaret på frågan varken ja eller nej och knappast särskilt klargörande.
När regeringen tidigare har uttalat sig om återtagande av dessa terrorsympatisörer har tongången hela tiden visat att det är UD:s avrådan från resor till vissa konfliktdrabbade områden som anges som skäl för att inte direkt bistå terrorsympatisörerna. Regeringen har således inte kommit med några invändningar kring vilken eller vilka grupper personerna anslutit sig till eller lidandet dessa personer på olika sätt bidragit till. Detta faktum gör den ursprungliga frågeställningen än mer intressant, då man antyder att det bara är praxis som styr hanteringen som följd av det konsulära arbetets komplexitet i oroliga områden.
Det hade därför varit tacksamt om utrikesministern hade kommit med ett ja- eller nej-svar på frågan om svenska myndigheter under några omständigheter kan tänkas bistå IS-anslutna svenska medborgare med en resa till Sverige eller med annan konsulär hjälp. När det inte skett får ministern för enkelhetens skull en ny mer konkret fråga.
Min fråga till utrikesminister Margot Wallström är följande:
Kommer svenska myndigheter att bistå svenska medborgare som anslutit till IS om de exempelvis lyckas ta sig till ett svenskt konsulat, en svensk ambassad eller på annat sätt tagit sig ifrån konfliktzonen och sedan kommit i kontakt med svenska myndigheter?
Svar på skriftlig fråga 2018/19:359 besvarad av Utrikesminister Margot Wallström (S)
Utrikesdepartementet
Utrikesministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2018/19:359 av Markus Wiechel (SD)
Konsulär hjälp till IS-terrorister
Markus Wiechel har frågat mig om svenska myndigheter kommer att bistå svenska medborgare som anslutit till IS om de exempelvis lyckas ta sig till ett svenskt konsulat, en svensk ambassad eller på annat sätt tagit sig ifrån konfliktzonen och sedan kommit i kontakt med svenska myndigheter.
Jag återupprepar regeringens grundinställning, d.v.s. att den som begått terroristbrott eller krigsförbrytelser ska dömas för sina brott, antingen i det land där brotten begåtts, eller här i Sverige vid en koppling hit, eller i något annat land. Svenska domstolar har en långtgående behörighet att döma för brott kopplade till terrorism och krigsförbrytelser, oavsett om brottet begåtts i Sverige eller utomlands.
Det har länge varit en prioriterad fråga för Sverige att få till stånd ansvarsutkrävande och lagföring för de allvarliga brott mot folkrätten, inklusive internationell humanitär rätt och mänskliga rättigheter, som begåtts inom ramen för den väpnade konflikten i Syrien. Regeringen ser nu över vilka möjligheter som finns för att instifta en internationell tribunal eller mekanism.
Allmänt kan konstateras att svenska utlandsmyndigheter kan bistå med konsulärt stöd - till exempel utfärdande av pass - under de förutsättningarna som finns enligt gällande lagstiftning och regelverk. En bedömning av vilket konsulärt stöd som eventuellt kan och bör lämnas får liksom alltid göras i varje enskilt fall. Där så är påkallat kan kontakt etableras även med andra myndigheter.
En central aspekt i förhållande till Syrien och Irak är Utrikesdepartementets avrådan. Med anledning av säkerhetsläget i Syrien avråder Utrikesdepartementet sedan 2011 från alla resor dit, vilket innebär den högsta graden av avrådan. När det gäller Irak avråder vi från resor till flera provinser. En avrådan ska ses som en tydlig signal om ett allvarligt säkerhetsläge och att man noga ska tänka över sitt beslut att resa.
Den enskilde har utan tvekan ett långtgående eget ansvar och jag vill liksom tidigare vara tydlig med att svenskar som trots avrådan rest till Syrien och Irak inte kan räkna med någon konsulär hjälp av svensk utlandsmyndighet.
Skulle någon svensk medborgare ta sig till en svensk utlandsmyndighet tillämpas svensk lagstiftning v g förutsättningarna att ge stöd i det enskilda fallet.
Stockholm den 20 mars 2019
Margot Wallström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.