Könsstympning
Skriftlig fråga 2011/12:363 av Hägg, Carina (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2012-02-14
- Inlämnad
- 2012-02-14
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2012-02-22
- Svar anmält
- 2012-02-22
- Besvarad
- 2012-02-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 14 februari
Fråga
2011/12:363 Könsstympning
av Carina Hägg (S)
till socialminister Göran Hägglund (KD)
Uppdraget att vidareutveckla och sprida metoder samt initiera projekt i syfte att förebygga kvinnlig könsstympning med mera avrapporterades 2001. Det följdes av uppdrag att förebygga kvinnlig könsstympning i Sverige. År 2005 kom Kvinnlig könsstympning – Ett utbildningsmaterial för skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård. Det finns exempel på samverkansgrupper och föreningar. Kvinnlig könsstympning är tortyr. Ändå prioriteras inte frågan, och brister i kunskap om lagstiftning samt hälsorisker till följd av könsstympning är påtaglig. Flickors och kvinnors livskvalitet påverkas av könsstympning och många tvingas leva med påtagliga besvär. Få domar har utdömts i Sverige. För att nå upp till målet att kvinnlig könsstympning ska upphöra och att de utsatta ska få rätt till stöd krävs åtgärder.
Vilka åtgärder avser socialministern att vidta för att kvinnlig könsstympning ska upphöra?
Svar på skriftlig fråga 2011/12:363 besvarad av Statsrådet Maria Larsson
Svar på fråga
2011/12:363 Könsstympning
Statsrådet Maria Larsson
Carina Hägg har frågat socialministern vilka åtgärder han avser att vidta för att kvinnlig könsstympning ska upphöra. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Könsstympning är en allvarlig kränkning av flickors och kvinnors mänskliga rättigheter och utgör ett angrepp på såväl den kroppsliga integriteten som rätten till hälsa och sexualitet. Konventionen om barnets rättigheter ålägger staterna att vidta alla effektiva och lämpliga åtgärder i syfte att avskaffa traditionella sedvänjor som är skadliga för barnets hälsa.
Sedan 1982 är könsstympning förbjudet och straffbart i Sverige enligt särskild lag; lag (1982:316) med förbud mot könsstympning av kvinnor. År 1999 skärptes lagen till att även omfatta dem som utfört eller låtit utföra könsstympning utomlands, trots att handlingen inte är straffbar i det andra landet. År 2010 förlängdes preskriptionstiden för könsstympning som begås mot barn till att börja gälla från den dag då barnet fyller eller skulle ha fyllt 18 år.
I de flesta fall är det endast en familjemedlem, någon som står familjen nära eller flickan själv som har kännedom om könsstympningsbrottet. Viljan att anmäla en närstående eller sina egna föräldrar till polisen är av naturliga skäl inte stor. Ett antal personer har trots det kunnat lagföras. Det faktum att det finns en särskild lag med förbud på området bedöms ha en preventiv och avskräckande effekt. Det förebyggande informationsarbetet har även visat sig underlättas genom den tydlighet som den särskilda lagstiftningen ger.
Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) vid Uppsala universitet är Sveriges nationella kunskaps- och resurscentrum för frågor om mäns våld mot kvinnor, våld i samkönade relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. Centrumet arbetar på uppdrag av regeringen med att sammanställa, utveckla och sprida kunskap. Inom ramen för sitt arbete har NCK tagit fram en kunskaps- och forskningsöversikt om kvinnlig könsstympning i Sverige med syftet att stärka det förebyggande arbetet. Rapporten lämnades 2011 och bereds i Regeringskansliet.
År 2003 antogs en nationell handlingsplan mot kvinnlig könsstympning med målen att könsstympning av flickor helt ska upphöra och att de flickor och kvinnor som redan har blivit könsstympade ska få det stöd de behöver. I enlighet med handlingsplanen har Socialstyrelsen på uppdrag av regeringen arbetat med att ta till vara och vidareutveckla det förebyggande arbetet mot kvinnlig könsstympning i Sverige. Socialstyrelsen har bland annat arbetat med metodutveckling i det förebyggande arbetet och genomfört ett antal informations- och utbildningsinsatser riktade till viktiga aktörer inom området, såsom personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, skolan, socialtjänsten och de befolkningsgrupper inom vilka könsstympning förekommer.
Genom Socialstyrelsens arbete har de lokala och regionala förebyggande insatserna stärkts. Socialstyrelsen har fortsatt kontinuerligt ansvar för spridning av information och utbildningsmaterial till berörda befolknings- och yrkesgrupper i landet.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.