Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

könsstympning

Skriftlig fråga 2001/02:990 av Ek, Lena (c)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2002-04-04
Inlämnad
2002-04-04
Besvarad
2002-04-10

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 4 april

Fråga 2001/02:990

 av Lena Ek (c) till statsrådet Jan O Karlsson om könsstympning

Riksdagen har vid flera tillfällen ändrat svensk asylpolitik för att se till att kvinnors och flickors rätt till skydd undan förföljelse och tortyr garanteras.

Att riskera att bli utsatt för könsstympning är att riskera att bli utsatt för tortyr.

Det verkar som om ansvariga myndigheter inte i praktiken lever upp till riksdagens beslut om skydd för minderåriga flickor som riskerar att bli utsatta för könsstympning.

Min fråga är:

Vad avser statsrådet att åstadkomma för att garantera att skyddet för minderåriga asylsökande mot risken för könsstympning är absolut?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:990 besvarad av statsrådet Jan O Karlsson

den 10 april

Svar på fråga 2001/02:990 om könsstympning

Statsrådet Jan O Karlsson

Lena Ek har frågat mig vad jag avser att åstadkomma för att garantera att skyddet för minderåriga asylsökande mot risken för könsstympning är absolut. Lena Ek skriver i sin fråga att det verkar som att ansvariga myndigheter inte i praxis lever upp till riksdagens beslut om skydd för minderåriga flickor som riskerar att utsättas för könsstympning.

Jag finner det djup beklagligt att det fortfarande förekommer att flickor i vissa delar av världen utsätts för något så avskyvärt som könsstympning. Könsstympning är jämförbart med tortyr och måste på alla sätt bekämpas.

Genom de ändringar i utlänningslagstiftningen som trädde i kraft 1997 gavs de personer som, på grund av sitt kön eller homosexualitet, känner en välgrundad fruktan för förföljelse en särskild skyddsregel. Dessa personer kan beviljas uppehållstillstånd som skyddsbehövande i övrigt. Det har emellertid visat sig att denna bestämmelse i praktiken har kommit att tillämpas i ett begränsat antal ärenden. När det gäller kvinnor har könsbestämmelsen främst kommit att tillämpas just för flickor som löpt risk för könsstympning. Praxis är numera att könsstympning snarare bedöms som tortyr och omänsklig behandling enligt ett annat lagrum i utlänningslagen som infördes vid samma tidpunkt.

Den som känner välgrundad fruktan för att straffas med döden eller med kroppsstraff eller att utsättas för tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, har rätt till uppehållstillstånd i Sverige. Utlänningslagen innehåller också ett absolut hinder mot att verkställa en avvisning eller utvisning om det finns skälig anledning att tro att en utlänning skulle vara i fara att utsättas för detta. Dessa bestämmelser står i direkt överensstämmelse med artikel 3 i Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, vilken är gällande lag i Sverige sedan 1995.

Sammanfattningsvis finns det i utlänningslagstiftningen ett mycket starkt skydd för de kvinnor, minderåriga såväl som vuxna, som känner en välgrundad fruktan för att utsättas för könsstympning. Föreligger det en risk för att en kvinna eller flicka utsätts för könsstympning om hon återvänder till sitt hemland, har hon rätt till uppehållstillstånd som skyddsbehövande. I sådana fall meddelas inga avvisningsbeslut. Med anledning av detta finner jag inte anledning att vidta ytterligare åtgärder.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.