könsstympning
Skriftlig fråga 1997/98:885 av Hoffmann, Ulla (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-06-18
- Anmäld
- 1998-06-22
- Besvarad
- 1998-07-01
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
I regeringens proposition Kvinnofrid, som redan antagits av riksdagen, skärps lagstiftningen om könsstympning. Det är ett fåtal länder som har särskild lagstiftning som förbjuder könsstympning. I andra länder kan könsstympning bestraffas med stöd av andra lagar, t.ex. som misshandel. Könsstympning betraktas med andra ord som ett brott i Sverige, men för att man skall kunna straffas för brottet i Sverige, skall det ha utförts i ett land där det även i det landet betraktas som ett brott.
Barnkommittén berörde frågan om dubbel straffbarhet i sitt betänkande 1997:116 och skriver: "Vi anser därför att lagstiftningen bör skärpas på denna punkt. Könsstympning är ett så allvarligt brott att det bör undantas från principen om dubbel straffbarhet, Brb 2 kap. 2 §". I propositionen skriver regeringen att man avvaktar vidare beredning av Barnkommitténs betänkande. I Sverige finns i dag enligt uppgift 4 000-5 000 små flickor som befinner sig i riskzonen för att stympas. Under tiden som vi väntar på att det skall bli straffbart i Sverige att åka utomlands och stympa sin dotters kön, kommer ytterligare små flickor att stympas.
Min fråga till statsrådet Klingvall är därför:
Har regeringen för avsikt att inom en snar framtid lägga fram ett förslag om att avskaffa den dubbla straffbarheten vad gäller könsstympning?
Svar på skriftlig fråga 1997/98:885 besvarad av , ()
- Statsrådet Maj-Inger Klingvall
Ulla Hoffmann har frågat mig om regeringen har för avsikt att inom en snar framtid lägga fram ett förslag om att avskaffa den dubbla straffbarheten vad gäller könsstympning.
Såsom Ulla Hoffmann mycket riktigt påpekar, har Barnkommittén berört frågan om s.k. dubbel straffbarhet och anfört att lagstiftningen bör skärpas. I den proposition med en strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige (prop. 1997/98:182), som regeringen lämnade den 17 juni 1998 till riksdagen behandlas frågan om könsstympning i ett särskilt avsnitt.
Könsstympning av flickor är sedan många år förbjuden och straffbar i Sverige. Förbudet gäller oavsett om samtycke har lämnats till ingreppet eller inte. Riksdagen har nyligen beslutat om en rad åtgärder för att skärpa lagstiftningen på området. Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 1998. Begreppet könsstympning ersätter begreppet omskärelse i lagen, då det begreppet bättre beskriver vad det är fråga om nämligen en stympning. Könsstympning är också den term som kommer till användning i internationella sammanhang. Dessutom utmönstras påföljden böter ur straffskalan. Straffet för normalbrottet blir fängelse i upp till fyra år. För grovt brott skall minimistraffet vara två år. Dessutom blir förberedelse och stämpling samt underlåtenhet att avslöja brott straffbelagt.
Att det förekommer att föräldrar åker till sina ursprungliga hemländer och där låter könsstympa sina döttrar är utomordentligt allvarligt. För att en gärning som begås utomlands skall kunna bestraffas i Sverige krävs i allmänhet att gärningen är straffbelagd även i det land där den utförs. Detta brukar benämnas den dubbla straffbarhetens princip. Undantag från denna princip finns för brott som anses särskilt allvarliga. Regeringen anser att könsstympning är ett sådant allvarligt brott. Inom Regeringskansliet pågår därför ett arbete som syftar till att så snart möjligt, med beaktande av gällande beredningskrav, skärpa lagstiftningen på så sätt att det blir straffbart för en person som är bosatt i Sverige att utföra eller medverka till könsstympning som utförs i ett annat land, oberoende av om ingreppet är straffbart i det landet eller inte.
Lagstiftningsåtgärder är emellertid inte nog för att bekämpa könsstympning. Arbetet med att förhindra könsstympning handlar i stor utsträckning om att förändra attityder. Socialstyrelsen arbetar sedan ett par år tillbaka med ett projekt tillsammans med invandrarförvaltningen i Göteborg. Erfarenheterna från detta projekt har visat att det går att förändra attityder till könsstympning. Regeringen ser det som angeläget att förebyggande verksamheter startas även på andra håll i landet. Regeringen avser därför att ge Socialstyrelsen i uppdrag att initiera sådana verksamheter och kommer att tillföra styrelsen 1 miljon kronor för detta arbete.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.