könsstympade kvinnor och svensk sjukvård

Skriftlig fråga 2004/05:1268 av Brodén, Anne Marie (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2005-03-17
Inlämnad
2005-03-17
Besvarad
2005-03-23
Svar anmält
2005-03-23

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 17 mars

Fråga 2004/05:1268

av Anne Marie Brodén (m) till statsrådet Ylva Johansson om könsstympade kvinnor och svensk sjukvård

I Sverige bor ca 30 000 invandrare från länder där kvinnlig omskärelse eller könsstympning är vanligt förekommande. Forskare från Karolinska Institutet har intervjuat kvinnor från Sudan, Somalia och Eritrea som i dag bor i Sverige om hur de upplevt mötet med svensk sjukvård. Resultaten visar att det inte finns tillräckliga riktlinjer för hur könsstympning ska hanteras i svensk hälso- och sjukvård samt att det saknas obligatorisk utbildning på området kvinnlig könsstympning för berörda personalgrupper inom vård och social omsorg.

Vidare framkommer det att även männen upplever komplikationerna av kvinnlig könsstympning och att de uppfattar det som en kvinnoförtryckande tradition. I stället var ofta far- och mormödrar dominerande i beslutsprocessen @ men också barnmorskorna, som tjänar ekonomiskt på att utföra ingreppen.

Det finns ett stort behov av att förbättra kunskapen i Sverige om kvinnlig könsstympning samt att öka kompetensen för detta bland sjukvårdspersonal. Kvinnlig könsstympning är förbjudet både i Sverige och i Sudan. Det är viktigt att fördöma kvinnlig könsstympning och att förebygga att traditionen fortsätter efter migration till Sverige.

Med anledning av detta vill jag fråga:

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att förbättra dagens situation för de kvinnor som berörs av denna fråga?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:1268 besvarad av Ylva Johansson

den 23 mars

Svar på fråga 2004/05:1268 om könsstympade kvinnor och svensk sjukvård

Statsrådet Ylva Johansson

Anne Marie Brodén har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att förbättra dagens situation för de kvinnor som berörs av denna fråga.

Låt mig först slå fast att kvinnlig könsstympning enligt lag är förbjuden i Sverige. Den som bor i Sverige och som medverkar till att könsstympning utförs utomlands kan dömas i Sverige även om ingreppet är lagligt i det land där ingreppet utförts.

Regeringen och Socialstyrelsen har i flera år arbetat med frågan om kvinnlig könsstympning. Aktuellt just nu är regeringens uppdrag till Socialstyrelsen att förebygga kvinnlig könsstympning i Sverige. Uppdraget följer av regeringens nationella handlingsplan mot kvinnlig könsstympning från år 2003 (S2003:026). Inom ramen för uppdraget kommer Socialstyrelsen att arrangera fyra regionala utbildningskonferenser för personal inom bland annat skola, socialtjänst samt hälso- och sjukvård. Socialstyrelsen kommer även att ta fram en webbaserad kunskapsbank för professionerna och berörda grupper med fakta och information om kvinnlig könsstympning.

Socialstyrelsen har producerat flera publikationer angående könsstympning, bland annat kunskapsöversikten Kvinnlig könsstympning @ Ett utbildningsmaterial för skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård (Socialstyrelsen 2002). Avsikten med översikten är att ge personal möjlighet att förvärva och fördjupa sina kunskaper om kvinnlig könsstympning. För hälso- och sjukvårdspersonal ges bland annat råd om gynekologisk undersökning av könsstympade kvinnor, mödrahälsovård och rutiner vid förlossning.

Jag har erfarit att det på flera orter runtom i landet finns läkare, barnmorskor och övrig vårdpersonal med god kunskap om kvinnlig könsstympning, både från Sverige och från utlandstjänstgöring. På Södersjukhuset i Stockholm finns en särskild kvinnoklinik för könsstympade kvinnor där kvinnor från hela Stockholmsområdet kan få vård av läkare med särskild kompetens. Flera landsting har tagit fram egna, lokala riktlinjer för vårdpersonal kring frågan om kvinnlig könsstympning.

Mot denna bakgrund har jag för närvarande inte för avsikt att vidta några ytterligare åtgärder.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.