könsrekrytering av försökspersoner till forskningsprojekt
Skriftlig fråga 2000/01:1121 av René, Inger (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-04-26
- Anmäld
- 2001-05-02
- Besvarad
- 2001-05-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:1121
av Inger René (m) till utbildningsminister Thomas Östros om könsrekrytering av försökspersoner till forskningsprojektMedicinsk forskning har av tradition bedrivits på yngre och medelålders män. Kvinnor exkluderas fortfarande, även om till mindre del än för 20 år sedan, från forskningspopulationer med bl.a. hänvisningar till kvinnans fysiologi. I dag saknas fortfarande viktig och relevant kunskap om den kvinnliga fysiologin och metabolismen för kvinnor i fertil ålder.
Under senare år har man kommit till insikt om att nyttan, riskerna och kostnadseffektiviteten av olika medicinska insatser kan skilja mellan könen. När kvinnor utesluts ur viktiga studier om sjukdomar som även drabbar dem finns det en risk att kvinnor inte får en optimal behandling eller vård.
Vilka åtgärder avser utbildningsministern vidta för att förhindra en ensidig könsrekrytering av försökspersoner till forskningsprojekt?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:1121 besvarad av utbildningsminister Thomas Östros
Svar på fråga 2000/01:1121 om könsrekrytering av försökspersoner till forskningsprojekt
Utbildningsminister Thomas Östros
Inger René har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att förhindra en ensidig könsrekrytering av försökspersoner till forskningsprojekt. Frågan har ställts mot bakgrund av att medicinsk forskning av tradition ofta har bedrivits på män.
Som jag och min kollega Lars Engqvist redan tidigare i vår har svarat i riksdagen är det en grundläggande princip i det svenska välfärdssamhället att alla människor har lika rätt till vård och omsorg oavsett kön, ålder, social och etnisk bakgrund eller sexuell läggning. Forskning är ett viktigt instrument för att utveckla och förbättra vården och omsorgen såväl medicinskt och tekniskt som för att förstå människans reaktioner och upplevelser i vårdsituationen. Sverige är, och har länge varit en ledande nation inom medicinsk forskning. Medicinsk forskning, som är det vetenskapliga område som får mest statliga resurser, förfogar över omkring 25 % av de svenska lärosätenas forskningsresurser. Ett område som under senare år har expanderat kraftigt är vård- och omsorgsforskning, vilket i den senaste forskningspolitiska propositionen var ett av regeringens åtta prioriterade forskningsområden.
Självklart måste könsspecifika skillnader uppmärksammas och betonas i forskningen. Särskilt viktigt är det inom discipliner som medicin, vård och folkhälsoforskning, där de biologiska skillnaderna mellan könen är tydliga. Men även forskning på könet som kulturell och social konstruktion är viktig inom dessa discipliner för att både mäns och kvinnors behov av sjukvård och omsorg ska kunna tillgodoses.
Regeringen har i de två senaste forskningspolitiska propositionerna, Forskning och samhälle (prop. 1996/97:5) och Forskning och förnyelse (prop. 2000/01:3) tydligt markerat hur viktigt det är att ha ett genusperspektiv i forskningen. Regeringen har även i Nationell handlingsplan för utveckling av hälso- och sjukvården (prop. 1999/2000:149) betonat vikten av könsspecifik kunskap kring människors vårdbehov.
Ämnesrådet för medicin under Vetenskapsrådet, tidigare Medicinska forskningsrådet, lägger numera ökad tonvikt på studiepopulationens sammansättning i förhållande till samhällets sammansättning vid bedömning av ansökningar. Studiepopulationens sammansättning i förhållande till patientgruppens sammansättning är en vetenskapsmetodologisk fråga som de forskningsetiska kommittéerna beaktar vid bedömning av kliniska forskningsprojekt.
En viktig åtgärd för att stimulera ett bredare perspektiv i forskningsansatserna och en höjning av kvaliteten i forskningen är att främja en ökad rekrytering av kvinnor till forskarbanan, eftersom kvinnor kan tillföra forskningen andra infallsvinklar och erfarenheter. För att förbättra jämställdheten inom högskolan förväntas lärosätena använda positiv särbehandling vid rekrytering till forskarskolor och rekryteringsanställningar. Det innebär att om sökande har jämbördiga eller i det närmaste jämbördiga meriter bör sökande av underrepresenterat kön ges företräde. Vidare kommer handledarna i forskarutbildning att ges utbildning om jämställdhet och genusperspektiv. Ett sådant medvetet jämställdhetsarbete bör bidra till att forskarna intresserar sig för både män och kvinnor som studieobjekt.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.