Könsneutral bedömning av LSS för barn
Skriftlig fråga 2005/06:1045 av Acketoft, Tina (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-02-20
- Anmäld
- 2006-02-21
- Besvarad
- 2006-02-27
- Besvarad
- 2006-03-01
- Svar anmält
- 2006-03-06
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 20 februari
Fråga 2005/06:1045 av Tina Acketoft (fp) till socialminister Berit Andnor (s)
Könsneutral bedömning av LSS för barn
För första gången har Socialstyrelsen jämfört statistik ur ett könsperspektiv i en nationell lägesrapport om handikappomsorgen. Socialstyrelsen har granskat insatser inom ramen för lagen om stöd och service, LSS, och socialtjänstlagen, SOL. På område efter område behandlas funktionshindrade män och kvinnor olika. Män får aktiverande åtgärder, kvinnor passiva. Statistik visar tydligt att det finns könsskillnader.
Något som är alarmerande är att skillnader finns också bland barn. Pojkar får fler åtgärder inom ramen för LSS än flickor. Sedan 1999 har insatser för flickorna ökat med 24 %. Ökningen för pojkar är 35 %. Det är ungefär lika många vuxna män som kvinnor som har stöd enligt LSS och därför borde det inte vara så stor skillnad. Detta tyder på att hjälpbehövande flickor och pojkar bedöms och behandlas olika av våra myndigheter. Resultatet verkar vara att pojkars behov bedöms som viktigare än flickors. Om detta synsätt inte bekämpas kommer den könsuppdelade bedömningen med största sannolikhet att permanentas. Det måste vara en grundläggande princip i vårt samhälle att kön inte ska utgöra ett extra handikapp för funktionshindrade.
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att handikappade barn får samma stöd inom ramen för LSS oavsett kön?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:1045 besvarad av Berit Andnor
den 27 februari
Svar på fråga 2005/06:1045 om könsneutral bedömning av LSS för barn
Socialminister Berit Andnor
Tina Acketoft har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att handikappade barn får samma stöd inom ramen för LSS oavsett kön.
Socialstyrelsen beskriver i sin lägesrapport skillnader i stöd till män och kvinnor med funktionshinder och att den skillnaden finns både bland barn och bland vuxna. Att det finns skillnader mellan könen är inte ett specifikt problem inom handikappolitiken utan visar på en könsmaktsordning som berör hela samhället och som måste brytas.
Att komma till rätta med skillnaderna i behandling mellan såväl flickor och pojkar som män och kvinnor med funktionshinder är ett långsiktigt arbete och en viktig del i den nationella handlingsplanen för handikapppolitiken. Jämställdhetsarbetet ska genomsyra det fortsatta arbetet med att genomföra handlingsplanen. Barnperspektivet ska också finnas med inom alla prioriterade arbetsområden i handlingsplanen och självfallet även i jämställdhetsarbetet.
De statliga myndigheterna ska i sitt arbete föregå med gott exempel och ska ha ett tydligt jämställdhetsperspektiv vilket också anges i regleringsbreven. Den nya myndigheten för handikappolitisk samordning, Handisam, ska i sin omvärldsbevakning anlägga ett genusperspektiv och särskilt uppmärksamma hur handikappolitiska insatser påverkar kvinnor och män samt identifiera vilka strukturella faktorer i samhället som påverkar diskriminering och ojämlikhet i levnadsvillkor för såväl kvinnor och män som pojkar och flickor med funktionshinder. Jämställdheten ska också ges särskild uppmärksamhet i Handisams arbete för att öka kunskaperna i samhället om levnadsvillkoren för personer med funktionshinder och hur samhället kan utformas för att skapa ökad delaktighet och jämlikhet. Även i Handisams jämställdhetsarbete ska barnperspektivet integreras där så är möjligt.
Tina Acketoft tar i sin fråga upp skillnaderna mellan flickor och pojkar med funktionshinder vid bedömningen av LSS-insatser. Socialstyrelsen och länsstyrelserna har i regleringsbrev för 2006 fått i uppdrag av regeringen att redovisa vilka åtgärder de vidtagit för att stödja jämställdhetsintegreringen inom socialtjänsten, inklusive LSS. Länsstyrelserna ska också ge exempel på hur jämställdhetsperspektivet har integrerats i tillsynen. Målet är att kvaliteten i stödet för såväl flickor och pojkar som kvinnor och män med funktionshinder ska utvecklas.
Assistanskommittén (S 2004:06) har sedan juli 2004 regeringens uppdrag att göra en översyn av personlig assistans för vissa personer med funktionshinder. Kommittén ska integrera såväl ett jämställdhets- som ett barnperspektiv i sitt arbete. Tidigare studier som gjorts av Försäkringskassan pekar på att tydligare riktlinjer och verktyg kan behövas. Försäkringskassan konstaterar i sin omvärldsanalys av de handikappolitiska målen att den genomförda omorganisationen, där RFV och försäkringskassorna bildade en ny myndighet, Försäkringskassan, ger möjlighet att inom myndigheten besluta om riktlinjer för hur frågor ska hanteras. Försäkringskassan ska också se över sina kvalitetssäkringssystem ur ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv samt göra konsekvensanalyser inom de verksamhetsområden som berör barn.
Möjligheterna till inflytande och delaktighet, självständighet och oberoende ska vara desamma för såväl kvinnor och män som flickor och pojkar med funktionshinder. Jag kommer att återkomma till dessa frågor i den skrivelse om uppföljning av handikappolitiken som regeringen avser att överlämna till riksdagen i mars 2006.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.